Ledare: Hon kan visa vägen
Riksdagen har en rätt så otymplig och stelbent organisation. Socialdemokraterna bör inte låta riksdagens utskottsorganisation vara styrande när partiet så småningom, efter nästa månads partikongress, formerar sitt oppositionsgalleri av talespersoner. Behovet av förnyelse och självständigt tänkande är särskilt stort inom klimat - och socialpolitiken.
Mona Sahlin - vägvisare. Foto: Robert Svensson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I riksdagens utskottsorganisation är miljö - och jordbruksfrågor sammanklumpade till ett politikområde. Socialdemokraternas förstanamn i detta utskott har mycket små chanser att växa ut till en klimatpolitiker av rang. Jordbrukspolitiken tynger ner och gör uppdraget till en ofokuserad diversehandel. Mona Sahlin har själv erfarenhet av hur sådana splittrade politiska uppdrag fungerar.
Som samhällsbyggnadsminister hade hon i och för sig viktiga uppgifter med bäring på de gröna välfärdsfrågorna. Men hon hade dels en i politik fullkomligt oerfaren miljöminister att dras med. Dels satte sig Göran Persson själv som ordförande i Oljekommissionen vilket innebar att Sahlin kom i skymundan i politiskt strategiska och strålkastarbelysta områden av klimatpolitiken.
Nu har Mona Sahlin chans att förändra och förbättra upplägget. Klimatfrågorna måste få en klar socialdemokratisk touch. Väljare och sympatisörer skall kunna skilja ut socialdemokratin från allsköns alarmister, domedagsprofeter och tagelskjorteförespråkare på den klimatpolitiska scenen. Skall människor i allmänhet ta till sig politiken så krävs att man kan se personliga fördelar vid sidan av de allmänna. Att mixa personliga framsteg med offentliga är traditionellt en socialdemokratisk paradgren.
Socialpolitiken har misskötts inom socialdemokratin. Få väljare torde känna igen några av de socialdemokratiska socialministrarna under det senaste decenniet. De sociala frågorna har splittrats upp och delegerats hit och dit. Så även i riksdagens utskott. Denna splittring är olycklig. Socialdemokraternas idéburna kärna är att värna löntagarnas intressen som lönearbetare, som individer och som medborgare. De sociala frågorna - alltifrån dagis till pensioner och äldreboenden - är frågor av mycket stor vikt inte minst för alla de löntagare som är i behov av support från det allmänna för att bygga upp en social trygghet.
Mona Sahlin bör därför i sin skuggregering och/eller galleri av talespersoner se till att utse en person som kan kombinera socialpolitikens bredd med en tydlig, socialdemokratisk profil.
Ulrica Messing är en erfaren, men ändå ung socialdemokratisk riksdagsledamot. Idag är hon socialdemokraternas talesperson i försvarspolitiska frågor. Hon borde användas på ett bättre sätt. Som klimat - eller socialpolitiskt ansvarig för (s) skulle hon, med sin allmänpolitiska bakgrund och starka förankring ute i landet, göra ett mycket bra jobb. Samma sak gäller för Sven-Erik Österberg. Med sin klassiska socialdemokratiska framtoning vore han perfekt för något av dessa två tunga områden.
En tydlig socialministerkandidat och en lika tydlig kandidat som klimatminister skulle förstärka det socialdemokratiska oppositionsarbetet. Messing och Österberg skulle flankera Mona Sahlin på ett alldeles utmärkt sätt.