Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: En lam anka

Socialdemokraterna får 44 procent i en SIFO-undersökning som presenterades i går.. Inte illa. Upp över tre procent sedan Mona Sahlin tog över klubban hos socialdemokraterna. Sossarnas ökning är den ena av två "statistiskt säkerställda" förändringarna sedan förra mätningen för en månad sedan.

Widar Anderssons jämförelse med statsminister Reinfeldt: En lam anka. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Widar Anderssons jämförelse med statsminister Reinfeldt: En lam anka. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Foto:

Norrköping2007-04-16 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den andra säkra förändringen är vänsterpartiets tillbakagång. Ohlys kompani är nu nere på lite drygt fyra procent. Det säger något om vänsterpartiets problem. De är alltmer off vad som rör sig hos vanligt folk.
Socialdemokraterna har ensamt ett starkare stöd än de borgerliga partierna tillsammans. Regeringens fördelningspolitiska profil går inte hem i stugorna. Sverige är fortfarande ett mycket socialdemokratiskt samhälle där (s) är rikslikare oavsett om de är i regering eller inte. Borgerligheten skulle behöva i vart fall tre mandatperioder i regeringsställning för att kunna få in ett "annat tänk" än vad som råder i dag.

En av de stora skillnaderna mellan (s) och alliansen är att socialdemokraterna har förvärvat en stor vana och skicklighet att måla med stora och breda penseldrag - inte grotta ner sig i detaljer i sin kommunikation med väljarna. Alliansen har å sin sida en mer teoretisk och akademisk attityd. De koncentrerar sig på detaljerna och förväntar sig att väljarna ska göra rationella val utifrån hur dessa detaljer påverkar dem själva. Men så fungerar det inte. Borgerligheten borde ha lärt sig av sin framgångsrika valrörelse där deras retorik om "Utanförskap" och "Jobben" vann gehör, inte minst därför att de var generella och allmänna - väckte känslor och gav väljarna utrymme att skapa sig sina egna bilder av vad alliansen ville.
Men direkt efter valsegern organiserade de sin regering strikt partimässigt, politruker från varje partis maktsfär rekryterades in för att snabbt presentera sitt eget partis detaljerade förslag på område efter område. Statsministern själv blev snabbt en lam anka; blockerad av partiväldet i regeringen.

Jag tror att borgerligheten inte bör vänta alltför länge med en större regeringsombildning. Krismedvetandet bör ha satt sig inne i alliansen i tillräcklig omfattning för att omvandla regeringen till något mer än bara fyra partier i Rosenbad. De måste bort från det akademiska tilltalet och vurmen för politikens detaljer. Ytterst få av väljarna har ett akademiskt förhållningssätt till politik och regeringar. Se på socialdemokraterna; "Vi får se hur det blir med det ena och det andra" säger Mona Sahlin. Och kammar hem opinionsvinster eftersom hon och hennes kollegor - inte minst Pär Nuder - samtidigt slår fast att rättvisa för vanligt folk alltid är det viktigaste.
Läs mer om