Ledare: Då och nu
Idag går kriget i Irak in på sitt femte år. Hittills kan vi räkna in tiotusentals civila dödsoffer, över tre tusen döda amerikaner och miljoner irakier på flykt. För dagen tyder inte särskilt mycket på att situationen för irakierna kommer att förbättras under det kommande året. Men bilden är långtifrån entydig.
I dag är det fyra år sedan de första bomberna släpptes över Bagdad. Foto: Jerome Delay/AP/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
100 procent av av de sunniaraber som deltog i undersökningen och som bor i Bagdad anser exempelvis att den amerikanska invasionen som avsatte Saddam Hussein var fel, medan 100 procent av shiiterna i Bagdad tycker att amerikanarna gjorde rätt. I undersökningen återfinns inte en enda sunnimedborgare i Bagdad som tycker att livsvillkoren har blivit bättre efter invasionen. Däremot uppger varenda en av de shiiter från Bagdad som deltar i opinionsundersökningen att deras situation inte har försämrats sedan kriget inleddes.
När resultatet från alla intervjuer i hela Irak vägs samman, är det en liten majoritet av irakierna - 43 procent mot 36 - som anser att livet är bättre nu än före invasionen.
Den stora bredden i svaren har många förklaringar. I stora delar av Irak av södra och norra Irak är läget relativt lugnt och välordnat, vilket givetvis påverkar hur människor upplever sin situation. Det utbredda missnöjet bland sunniaraberna har samband med att sunni utgjorde basen för den forna diktatorns maktparti Baath. Det omvända gäller för många shiiter. De förtrycktes av Saddam Husseins regim och har därför lättare att trots allt hitta positiva inslag i tillvaron.
n n 66 procent av kurderna i undersökningen förordar ett framtida demokratiskt styre i Irak. I den shiitiska gruppen väger det jämt - 41 procent mot 40 - mellan dem som vill ha demokrati och dem som hellre ser att Irak utvecklas till en islamisk stat som styrs av religiösa principer. En majoritet av sunnis - 58 procent - föredrar en "stark man" som tar hand om ledarskapet på livstid.
Mellan de tre stora folkgrupperna finns också stora skillnader i uppfattningarna om Iraks framtid som sammanhållen nation. En majoritet bland kurderna i undersökningen hoppas t ex på att Irak skall delas upp i tre suveräna stater.
I USA växer samtidigt motståndet mot kriget. Alltfler politiker - inte bara demokrater - börjar nu anpassa sig till folkopinionen och uttalar sig för en hemtagning av de amerikanska trupperna senast 2008. De flammande appellerna om att USA ingrep för att rädda demokratin och skydda irakierna har ersatts av glidande formuleringar om att Irak nu måste ta hand om "sina egna problem."
Det bör irakierna förstås göra.
n n Men alla de problem och allt det elände som det i grunden orättfärdiga kriget har ställt till med måste faktiskt USA och dess allians ta sitt ansvar för. När de lämnar Irak måste det ske i nära samverkan med FN och i samförstånd med ledare för Iraks befolkning. Det vore otillständigt och förgörande för USA:s roll i världen om de nu bara fegt slinker ut med svansen mellan benen.