Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Allt talar för en kort byggstrejk

Byggstrejken drog som väntat igång i går. Byggnads och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier -BI - intar ofta en tuff och antagonistisk attityd till varandra. Väl framme vid förhandlingsborden brukar de till sist komma överens.

Byggstrejken drog som väntat igång i går. Foto: Ingvar Karmhed/SvD/Scanpix

Byggstrejken drog som väntat igång i går. Foto: Ingvar Karmhed/SvD/Scanpix

Foto:

Norrköping2007-04-19 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sedan storlockouten och den påföljande strejken 1980 har det endast varit en handfull smärre centrala konflikter som varat mellan 1 timme och 2 dagar.

Förmodligen kommer man snabbt överens även denna gång. Med tanke på förutsättningarna skulle det förvåna stort om inte strejken är över i god tid före nästa varsel som löses ut 27 april.

Om inte annat lär byggföretagen, med sina fulla orderböcker, trycka på för att BI skall göra upp. Parterna är överens om ett treårigt avtal, om nivån på 10, 2 procent och om en stegvis höjning av grundlönen. Dessutom har Byggnads lagt de konfliktfyllda granskningsavgifterna åt sidan och en annan stötesten - privatanställda arbetares avtalspensioner - kom SAF och LO nyligen överens om.

Byggnads vill använda en del av löneutrymmet till arbetstidsförkortningar, vilket BI motsätter sig. Parterna strider också om hur lokala löneförhandlingar skall genomföras ute på små byggföretag.
Dessa frågor är dock inte av den arten att de motiverar en lång konflikt i byggsektorn.

Under ytan spökar antagligen också obearbetade relationsstörningar mellan parterna. Blockaden mot det lettiska byggföretaget i Vaxholm, utländska företags ökande aktivitet på den svenska byggmarknaden och EU-domstolens utslag om granskningsavgifterna har satt sina spår.

Dessa tvisters mycket sammansatta karaktär gör emellertid att de inte bör eller kan hanteras i en arbetsmarknadskonflikt.
Läs mer om