Ledare: A-kassehöjningen är en ren skattehöjning
Det blir tuffare och dyrare att vara arbetslös och sjukskriven i januari 2007. Å andra sidan innebär förvärvsavdraget att det blir mer pengar i handen för den som arbetar i januari 2007. Samtidigt som a-kassan försämras - lägre tak och kortare ersättningsperioder - höjs avgiften med någon/några hundralappar i månaden för den som vill vara med i arbetslöshetsförsäkringen.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den pedagogiska kungstanken är att den sammantagna politiken - senare kommer även förslag som gör det biligare att anställa medarbetare framförallt i den privata tjänstesektorn - skall få ett ökat antal människor att hellre, snabbare och oftare ta ett jobb istället för att lyfta a-kassa. Det vore dumt att hävda att det inte finns människor som lever på a-kassa trots att de skulle kunna få ett jobb i ett annat yrke, på en annan plats och/eller med en sämre lön än vad de tidigare haft. Frågan är hur många av de försäkrade som beter sig på det viset? Jag tror att den stora risken med regeringens politik är att deras pedagogik bara fungerar på en minoritet av de arbetslösa. Majoriteten kommer att uppleva Littorins reform som ett slags kollektiv bestraffning. De får fan för något som andra har ställt till.
Kritiken bör dock vara sansad. En del av de åtgärder som regeringen nu genomför borde (s)-regeringen själva gjort för länge sedan. A-kassan skall ge ett hyggligt skydd mot arbetslösheten som sådan, inte mot arbetslöshet i specifika yrken. Det vore ju t ex helt orimligt om jag - ifall jag förlorade mitt arbete på Folkbladets ledarsida - skulle kunna lyfta a-kassa ända tills den dag jag hittade ett nytt jobb som politisk redaktör på en fritänkande (s)-tidning. Självfallet skulle jag till en början göra allt vad jag kunde för att hitta ett skrivande arbete. Men skulle inte det gå måste jag förstås försöka hoppa på vad som helst för att få in några kulor. Så måste det vara i varje försäkring som säger sig understödja arbetslinjen.
Kvinnor som jobbar deltid riskerar att halka ur försäkringen när arbetsvillkoret höjs till 80 timmar/månad under minst 6 månader. Samtidigt vet vi att många kvinnor som jobbar deltid gärna vill jobba mer. Men arbetsgivarna; kommuner, landsting & handeln vill istället ha dem hemma vid telefonen så att de kan ringas in när det passar arbetsgivarna.
Här krävs stenhård facklig kamp för rätt till arbetstider som ger plats i a-kassan för dem som jobbar!