Läktarvåldet är ett stort problem. Fotbollsklubbarna har haft krismöten och matcher har blivit avbrutna. Många föräldrar vågar inte längre ta med sina barn för att se när deras favoritlag spelar. Det är ett fåtal personer som förstör för alla som älskar fotboll och ishockey. Alla partier i riksdagen vill att läktarvåldet stoppas. Oenigheten i riksdagen handlar inte om huruvida vi bör göra något åt problemet, utan vilka metoder som bäst och snabbast kan sätta stopp för huliganerna och återigen göra matcherna till en familjefest.
Flera åtgärder har redan vidtagits. Regeringen har dessutom tillsatt en samordnare, Per Unckel, som kan föreslå ytterligare lagstiftning. Det kan vara lagstiftning om till exempel anmälningsplikt om utredningen kommer fram till att det bäst stoppar läktarvåldet. Ett sådant lagförslag måste dock alltid först grundlagsprövas, genomgå remiss och beredas av Lagrådet innan riksdagen ges möjlighet att fatta beslut.
Vissa åtgärder går snabbt att genomföra medan andra tar betydligt längre tid. Ett av de mest krångliga och tidsödande sätten är att som oppositionen gjort använda sig av utskottsinitiativ och lägga förslag som berör grundläggande fri- och rättigheter. Oppositionen vill införa anmälningsplikt redan år 2012. Vi utesluter inte anmälningsplikt. Men att tro att ett förslag som först måste grundlagsprövas ska kunna införas nästa år är inte realistiskt.
Varför är oppositionen inte beredd att låta den redan tillsatta samordnaren göra sitt jobb och lägga fram förslag som skapar en helhet gentemot huliganism? Per Unckel har ett mycket öppet mandat att utreda, analysera och lägga fram förslag på både åtgärder och lagstiftning där de olika aktörerna tillsammans arbetar fram vad respektive aktör kan bidra med. En enskild åtgärd räcker inte på långa vägar för att fotbolls- och hockeymatcher åter ska vara fantastiska mötesplatser där vi alla kan känna glädje, trygghet och på ett säkert sätt heja fram vårt lag till seger.