Krönika: Gnagarna ska ha stryk
Jag satt i en panel i radion och vi diskuterade bl a fotbollssupportrar som hatar.Djurgårdare som hatar AIK så mycket att de hellre ser att det egna laget förlorar än att AIK vinner SM.När jag avslöjade att det händer att jag buar åt motståndarna tyckte en av debattörerna att jag var "tarvlig och osportslig".Det får mig att reflektera. Är jag en sån som bidrar till hat och huliganism?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
- Hålla på AIK! Jag trodde du höll på Barcelona, fräser den ena.
- Precis, och du hatar ju AIK, pappa, fyller den andra tonårssonen i.
- Vadå hatar?!
Visserligen skulle jag aldrig komma på tanken att dricka en öl från Åbro. Några andra uttryck än denna stillsamma bojkott kan jag inte minnas att mina sympatier, eller antipatier, tagit sig. Men jag inser att sönerna nog hört mig svära just över Solnaklubben.
Vi satt sedan alldeles bredvid Barca-klacken med sina trummor och katalanska sånger. Klart vi höll på Barcelona. Matchen slutade 1 -1. Det hjälpte inte AIK långt eftersom Barcelona vann hemma med 3-1, till vår glädje.
Fotboll föder inte alltid ädla känslor. En sak är ju att älska en klubb, det är alltid evig kärlek, som så sällan annars.
Många röstar på olika partier under ett liv. Skiljer sig och hittar en ny kärlekspartner. Man kan däremot aldrig någonsin byta favoritlag i fotboll, det finns inte.
Men därifrån till att hata. En gång inför en match i Stockholm hade Peking Fanz hyrt ett flygplan med en banderoll efter sig med följande budskap: "Peking Fanz älskar - det är skönt!" En manifestation mot supportrar som hatade.
Det var AIK:s klack som införde huliganismen i Sverige. Med rasism och våld på programmet.
Klubben tycktes faktisk också på den tiden acceptera supportrarnas våldsamma framfart. Man får den publik man förtjänar.
När Janne Eriksson gick från AIK till IFK Norrköping hotades han till livet. På väg hem från en match brände Black Army ner församlingshemmet i Borg. Samma dag som rättegången mot förövarna av det dådet brann också IFK:s klubbhus.
Jag har vänner som misshandlats av AIK-fans och barn som tvingats fly från dem. Sånt sätter sina spår.
Men jag har förstås också vänner som håller på AIK. Klubben har haft spelare som fotbollsälskare högaktar, Kurre Hamrin t ex.
Flera av Sveriges mest framgångsrika ledare har haft AIK som moderklubb; Tommy Söderberg och Lennart Johansson t ex. Numera är väl inte AIK-fansen värre än andra. Så jag hatar verkligen inte AIK.
Men jag måste erkänna att jag gladdes åt Elfsborgs guld, därför att jag inte vill att AIK ska vinna. Jag ser helst att Gnagarna får rejält med stryk - på fotbollsplanen alltså. Det var bara det jag ville säga.