Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kärnkraft skapar elbrist i Sverige

Det Svenska elsystemet har utnyttjats till det yttersta under kalla dygn särskilt denna vinter. Lösningen är inte att satsa på kärnkraft för att slippa frysa. De båda moderaterna Betty Malmberg och Fredrik Bergqvist (Folkbladet 5/2, se t h) har helt fel.

Norrköping2010-02-10 07:18
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi får elbrist kalla dygn på grund av att vi har så stor andel kärnkraft i Sverige. Påståendet att vindkraften inte levererar el kalla dygn är också helt fel. Driftstatistiken för januari 2010 visar att det finns vindverk som haft över 90 procent tillgänglighet. Vindkraftens största problemet vintertid är isbildning på vingarna. Kärnkraftverk är så ofantligt dyra att bygga att de måste producera elenergi för försäljning hela den tid som är möjligt av säkerhetsmässiga och andra tekniska skäl. Det är alltså inte möjligt att ha kärnkraft verk som reserv för kalla vinterdagar. Att starta ett kärnkraftverk för att leverera el tar lång tid. Det handlar inte om enstaka timmar utan många dygn till och med över en vecka. Detta gör det förutom de ekonomiska kraven meningslöst att ha kärnkraft som reserv. Att Maud Olofsson ryter till över att kärnkraften står still i långa perioder hjälper inte igång dem. De stränga säkerhetsbestämmelserna måste uppfyllas eftersom kärnkraften är så riskabel. Vi har ju tidigare sett hur riskerna ökar när ett vårdslösa tänkesätt i säkerhetsfrågor utvecklas. Stor fördel med driftstoppen är att mindre högaktivt avfall producerats. Ett grundläggande fel är att en så högvärdig energiform som elenergi används mycket i så enkel tillämpning som att värma lokaler och framställa varmvatten. Elenergi är utmärkt för avancerade tekniska system som databehandling och kommunikation, drift av elmotorer, andra magnettillämpningar och elektrokemiska processer (t.ex. framställning av aluminium). Värt att nämna är att endast 30 % av den frigjorda energin i kärnkraftverk omvandlas till elenergi. För att trygga värmebehovet under de kalla vintrarna är det ett bra alternativ att bygga flera biobränsleeldade kraftvärmeverk. Dessa har en mycket hög verkningsgrad när värmen behövs. Dessutom är anläggningskostnaden, och riskerna mycket lägre än för kärnkraften. Dessa kan med fördel också byggas för mindre tätorter. Slutligen vill jag tillägga att eftersom Vattenfall AB tydligen ekonomiskt kan stå för alla de skador som deras kärnkraftverk i Tyskland kan orsaka är det väl bara att lägga detta krav på hela svenska kärnkraftindustrin.
Läs mer om