Intressant bråk
Christer Sandberg
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kanske ville han uttrycka att Carolinas stavhoppande pojkvän är en jobbig grabb som försvårar för henne att göra bra resultat.
Nu lät ju Klüft resultaten tala. Men de båda idrottarna blev förbannade och rev bort getingen från kläderna.
Fullt begripligt. Avtalsbrott, menar Expressen som betalat stora pengar för att få vara sponsor för friidrottslandslaget.
Svenska Friidrottsförbundet står dock bakom sina stjärnor.
Det principiellt intressanta är att det visar att det inte är problemfritt för tidningar att vara sponsorer.
Expressen hävdar förstås att tidningens krönikörer måste kunna skriva fräckt även om idrottare som tidningen sponsrar.
Motsatsen innebär ju ett grundskott mot trovärdigheten. En tidning som inte vågar kritisera vissa tappar ju sin ställning som fri pressröst.
Det där kan vara svårt för den som sponsras att förstå. Det skapas förväntningar om en välvillig behandling i spalterna.
I det ögonblick också läsarna tror att tidningen gynnar den som sponsras är förtroendet brutet.
Kan Dagens Nyheter verkligen skriva att DN-galan blev ett fiasko?
Om Folkbladet skänker matchbollen till en hemmamatch för IFK, innebär då det att sportchefen måste skriva att det var en kanonmatch?
Det får inte ens misstänkas. Läsarna måste kunna lita på att tidningen gör egna bedömningar.
Men exemplet Expressen - Friidrottslandslaget visar alltså att det finns komplikationer. Diskussionen är också besläktad med några andra klassiker:
Den store annonsören. Avstår tidningen från att skriva kritiskt för att inte riskera inkomstbortfall?
Folkbladet är oberoende socialdemokratisk - på ledarplats.
Innebär det att socialdemokrater får en positiv särbehandling även i den vanliga nyhetsrapporteringen?
Ibland kan det nog finnas förhoppningar om det.
En tidningschef som får rykte om sig att ta sådana hänsyn är snart rökt.
Läsarna kan ju i så fall inte lita på tidningen. Kanske har man avstått från att berätta om viktiga skeenden.
Skrivit upp annat för att gynna en affärspartner eller en politiker. Positiv publicitet till salu.
Det får aldrig förekomma. Inte nog med att det innebär att läsarna tappar förtroendet. Det förstör också möjligheten att ta betalt för annonser.
Varför betala för en annons om man kan skaffa sig reklam på nyhetsplats?
Det är därför propåer om att få en trevlig artikel bredvid annonsen alltid måste avvisas.
En dagstidning som sjunker så lågt har blivit ett annonsblad, placerat sig bland den publicistiska undervegetationen.
På den tidning du läser nu fattar vi beslut om publicering utan att oroligt snegla på makthavare av olika slag.
Däremot sätter vi gränser för personangrepp, även mot stavhoppare. Det var bara det jag ville säga.