<I>Ledare:<I/> Fotboll lockar mer än valurnan
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I söndagens parlamentsval blev valdeltagandet till och med lägre än vad många befarat. Valdeltagandet stannade på rekordlåga 64 procent. Det är egentligen förvånande att den politiska temperaturen sjunkit så drastiskt sedan presidentvalet för bara ungefär en månad sedan.
Visserligen var valdeltagandet lågt även i presidentvalets första omgång, men efter att det visade sig bli Le Pens framgång, så förändrades debatten radikalt. Socialisterna uppmanade sina väljare att rösta på Chirac och därigenom lägga sin röst mot Le Pen. Paris gator fylldes av demonstranter och få tänkte stillatigande se högerextremismen vinna mark. Valdeltagandet ökade betydligt i den andra presidentvalomgången. Men av detta politiska engagemang märktes ingenting i söndags.
<b>36 procent soffliggare</b>
Trots att parlamentsvalet riskerade att ge Le Pens parti Nationella fronten ett stort inflytande så stannade 36 procent av de franska väljarna hemma på valdagen.
Dessbättre blev ändå valet ett bakslag för Le Pen och extremhögern. Nationella fronten har haft ett numerärt stabilt väljarstöd. Deras väljare har varit trogna. Le Pen fick 17 procent av rösterna i presidentvalets första omgång och ungefär lika mycket i den andra omgången. Men i söndags fick den samlade extremhögern endast 13 procent vilket är ett sämre resultat än i parlamentsvalet för fem år sedan.
All den uppmärksamhet som Jean-Marie Le Pen och Nationella fronten har fått den sista tiden har alltså inte gynnat dem. Tvärtom minskar alltså stödet för främlingsfientligheten när deras politiska dagordning uppmärksammas och granskas. Detta bådar gott.
Men det är förstås oroväckande att inte fler finner det angeläget att utnyttja sin rösträtt.
<b>Så vann högern</b>
Röstskolket är förmodligen också en av förklaringarna till vänsterblockets låga valresultat och varför högern vann första omgången av parlamentsvalet. De traditionella höger- och mittenpartierna samlade drygt 43 procent, medan vänstern inte fick mer än cirka 36 procent av rösterna i söndags.
Många hävdar att det är olyckligt att presidenten och nationalförsamlingen har olika politiska övertygelser. De måste nu vara nöjda eftersom Frankrike efter andra valomgången på söndag förmodligen har en lika blå majoritet i nationalförsamlingen som president. Jean-Pierre Raffarin ser nu ut att få fortsätta på sin knappt en månad långa tid som premiärminister. Det var väntat att socialisterna inte hunnit repa sig efter det enorma nederlaget i presidentvalet och Jospins avgång, men inte desto mindre tråkigt.
Oavsett de etablerade partiernas väljarstöd är det dock framför allt det dåliga valdeltagandet som gör första valomgången i Frankrike mycket bekymmersam. Lågt valdeltagande är ett tecken på ointresse, känsla av maktlöshet, dålig information eller helt enkelt att valet upplevs som betydelselöst. Att inte rösta är också ett ställningstagande. Ett ställningstagande som inte gynnar demokratin. Betydligt mer betryggande för Frankrikes politiska utveckling hade varit ett minskat stöd för högerextremismen i ett val med högt valdeltagande.