<I>Ledare:</I> Sverige närmare ?uroland
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Opinionsmätningar visar att den absoluta vändningen kom nu i höst. Enligt SCB och Sifo var EMU-motståndarna i juni fortfarande betydligt fler än anhängarna. I september gjorde Demoskop däremot en mätning om visade dött lopp mellan ja och nej. DN/Temo presenterade i söndags en ny mätning som visar att jämvikten fortsätter. Det innebär att ja-sidan har ökat från ungefär 30 procent till dryga 40 procent på ett år.
<b>Kronan försvagats</b>
Misstroendet mot den ekonomiska monetära unionen har alltså minskat och förtroendet ökat kraftigt och det finns anledning att tro att det starka stödet står sig. Vid årsskiftet får tolv europeiska länder gemensam valuta. Därmed blir medlemskapets effekter som tydligast i bland annat vårt östra grannland Finland. För att besöka tolv länder behövs från och med 1 januari endast en valuta växlas. Samhörigheten EMU-länderna emellan kommer därmed att stärkas och EMU-förespråkarna i länder som idag står utanför samarbetet förmodas öka sitt stöd.
Den stora internationella oron som kommer av det drastiskt förändrade världsläget efter den 11 september försämrar också den ekonomiska konjunkturen och riskerar att fortsätta påverka valutorna negativt. Detta drabbar givetvis även euron. Men det är inte rimligt att tro att en liten valuta som kronan skulle bli starkare och bättre klara sig undan sådana svängningarna om vi fortsätter att stå utanför EMU. Att kronan uppenbarligen försämrats så kraftigt gentemot dollarn och euron under senaste tiden har tvärtom ökat tilltron för en gemensam valuta. I takt med att kronans värde sjunkit har nej-sägarna haft anledning att sänka mungiporna. Gudrun Schyman som gladdes åt danskarnas nej har nu anledning att fundera över varför inte svenska folket delar hennes svartmålning av en europeisk valutaunion.
<b>Folkomröstning</b>
Ett eventuellt medlemskap i den ekonomiska monetära unionen är en av vår tids största politiska frågor och bör avgöras genom folkomröstning. En folkomröstning kan bidra till en större genomlysning av argumenten genom en omfattande debatt och informationskampanj.
Att ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU skulle avgöras genom folkomröstning har varit klart länge. När socialdemokraternas extrakongress sa ja till EMU gjordes även klart att Sveriges ställningstagande skulle prövas av svenska folket. Detta sker i denna fråga bäst genom en folkomröstning. Att få ett EMU-avgörande i riksdagen nästa mandatperiod utan en folkomröstning skulle inte ha varit bra med tanke på EMU-frågans särart, samt hur splittrade partier, väljare och riksdagsrepresentanter är.
När svenska folket går och röstar 15 september 2002 så ska rösten inte främst ha ett EMU-perspektiv. Men rösterna som ska avgöra om Sverige ska bli medlemmar i den ekonomiska monetära unionen kommer förhoppningsvis också att avläggas ganska snart.