Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Ledare:</I> Svår debatt om Afghanistan

Erika Ullberg

Erika Ullberg

Foto:

Norrköping2001-11-08 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är snart två månader sedan terrorattacken mot World Trade Center och Pentagon ägde rum. Det är också ungefär en månad sedan USA med stöd av en bred internationell allians och FN:s säkerhetsråd, påbörjade kriget i Afghanistan. Kriget syftar till att oskadliggöra bin Laden och hans terroristnätverk. Genom talibanregimens val att skydda och härbärgera terrorister blir också kriget riktat mot regimen i Afghanistan. Talibanerna valde att inte utlämna bin Laden och undvika en militär konflikt. Kriget mot terrorismen har därför fått skepnaden av kriget mot en stat. Men Afghanistan rymmer långt fler människor än terrorister och talibanledare. Kriget mot terrorismen är inte ett krig mot folket i Afghanistan. Men alla förstår att bomber inte ser skillnad på terrorister och farmödrar. Bomber kan inte urskilja skyldiga från skyldiga. Bilderna på döda barn i Afghanistan skär i hjärtat. Oskyldiga dödsoffer i Afghanistan är lika tragiskt som oskyldiga dödsoffer i New York.
Alla som förfasades över de kallsinniga dåden mot World Trade Center kan uppröras lika starkt av offren som skördas i Afghanistan. Att argumentera varför fredsförbundet FN och neutralitetsvana Sverige ändå bör stödja det amerikanska militäraktionerna i Afghanistan är därför en av de absoluta svåraste uppgifterna.

<b>Theorins motförslag</b>
Partikongressen i Västerås diskuterade igår Sveriges hållning till kriget i Afghanistan. Partikongressen beslutade med stor majoritet att anta ett uttalande som går väl i linje med regeringens hållning. Uttalandet stöder rätten till självförsvar och kampen mot terrorismen. Samtidigt betonas betydelsen av det parallella arbetet med humanitär hjälp och långsiktigt arbete mot fattigdom, för demokrati och mänskliga rättigheter.
Det finns inga enkla svar på svåra frågor och beslutet försiggick av en häftig debatt. Det är svårt att enas i en svår fråga. EU-parlamentarikern Maj Britt Theorin som är ombud från Stockholms arbetarekommun, drev ett förslag där bombstopp snarast möjligt skulle skrivas in. Istället för att stödja FN:s säkerhetsråds tolkning av folkrätten som medger rätten till amerikanskt självförsvar så borde partiet enligt Theorin ta fasta på FN:s generalsekreterares personliga reflektioner. Kofi Annan har sagt "Det finns ingen militär lösning på de afghanska problemen" och att han själv önskar att bombningarna upphör så snart som möjligt. Kofi Annan har stöd från långt fler än Stockholms arbetarekommun när han önskar ett slut på kriget. Ingen vill ha krig. Att stödja militära ingrepp mot terrorismen är inte att tycka om krig. Däremot finns det många, bland annat den svenska socialdemokratiska regeringen, som önskar någonting mer långsiktigt än ett tillfälligt bombstopp. Ett slut på kriget mot terrorismen uppnås inte genom ett tillfälligt bombstopp, det riskerar tvärtom att medföra en förlängning av förtrycket i Afghanistan, härbärgerandet av terrorister och ett permanentat hot om nya terrorattacker.

<b>Starkare FN</b>
FN och dess generalsekreterare fick inte Nobels fredspris som ett bevis för deras roll som marionett på den globala politiska arenan. Kofi Annan har genom enträget arbete försökt att stärka respekten och genomslagskraften för FN. Trots en enig uppfattning inom socialdemokratin om värdet att stärka FN:s ställning, så ville alltså flera ombud att Sverige ska frångå säkerhetsrådets eniga tolkning och kräva ett amerikanskt bombstopp i Afghanistan. När de stora länderna frångår att söka förankring och stöd genom FN, så ska Sveriges kritisera deras agerande. Men Sverige ska enligt vissa göra samma sak själv, vilka signaler sänder det?
Stödet till USA är inte reservationslöst, bedömningar huruvida de använder mer våld än nödvändigt och krigets verkningar sker varje dag. FN:s säkerhetsråd har gett sitt stöd, men det stödet baseras på deras handlingar och är därmed inte evigt. Centralt är att FN:s säkerhetsråd äntligen har fått en mer framskjuten position. Det finns goda skäl för Sverige såväl som de stora länderna att beakta FN:s hållning, framför allt i svåra frågor som stödet till amerikansk krigföring i Afghanistan.
Istället för att driva att Sverige ska föra en helt egen utrikespolitik, så bör socialdemokratin både i ord och handling verka för ett starkare FN.
Läs mer om