<I>Ledare:</I> Rösträtten en klassfråga
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Valdeltagandet i Sverige sjunker. I valet 1998 röstade 81,4 procent av befolkningen. Det är fortfarande högt i en internationell jämförelse, men lågt i jämförelse med Sveriges tradition av ett mycket högre valdeltagande. Riktigt alarmerande är att rösträtten utnyttjas ojämlikt och att klasskillnaderna i valdeltagandet förstärkts. Att rösta håller återigen på att bli en klassfråga. Visserligen har människor samma formella rättigheter att rösta. Men uppenbarligen inte samma villkor i praktiken. Det finns faktorer som gör att vissa människor inte ser det lika angeläget att använda sin rösträtt längre. Någonting gör att rösträtten endast är en lika rätt, men inte en lika använd rättighet.
<b>Ojämlikhet</b>
Valdeltagandet sjunker generellt, men det sjunker framför allt i särskilda grupper. Valdeltagandet bland lågutbildade, låginkomsttagare och LO-medlemmar var betydligt lägre 1998 jämfört med 1994. Trots att rösträtten är frikopplad från faktorer som status, inkomst och utbildning, så gör sig ojämlikheten i socialt kapital och delaktighet sig påmind även i de allmänna valen vart fjärde år.
Arbetslösa röstar i mindre utsträckning än yrkessysselsatta. Unga röstar i mindre utsträckning än äldre. Boende i hyresrätt röstar i mindre utsträckning än boende i egna hem. Privatanställda röstar i mindre utsträckning än offentligt anställda. Invandrare röstar i betydligt mindre utsträckning än infödda svenskar. LO-medlemmar röstar i mindre utsträckning än Saco-medlemmar. Röstdeltagandet bland LO-medlemmarna var endast 80 procent 1998 vilket är en minskning med 5,5 procent i jämfört med fyra år tidigare. Saco-medlemmarna röstade till 95 procent vilket också är en minskning från 1994, men endast med 2 procent.
När Sverige går till val den 15 september 2002 så måste ett av målen vara ett höjt valdeltagande. Men det räcker inte med att höja valdeltagandet. Valdeltagandet måste även bli mer jämlikt. Allmän och lika rösträtt ska innebära allmän och lika utnyttjad rösträtt. Åttio år efter den lika rösträttens seger är det dags att se till att parollen fortfarande har ett reellt innehåll.