<I>Ledare:</I> Nu räcker det!
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Samtidigt är det självklart att politiker från olika länder - och även på absolut högsta nivå - måste kunna fortsätta att träffas för att diskutera viktiga frågor. Det skulle vara en tragedi för demokratin om man blev tvungen att förlägga sådana möten på isolerade öar eller som också har diskuterats - på hangarfartyg. Då har anarkister och andra antidemokratiska grupper vunnit en delseger på demokratins bekostnad. Det kan aldrig tillåtas ske.
<b>Dialogen måste fortsätta</b>
För politikerna gäller det att hitta former för att fortsätta dialogen med organisationer och människor som jobbar för att förändra samhället på demokratisk väg. Trots kravallerna i Göteborg i juni var den svenska regeringen och olika organisationer inne på rätt väg. Samtal och dialog mellan engagerade medborgare och folkvalda om de viktiga världsfrågorna är en bra väg att gå för att inte bara värna utan även stärka demokratin. Ett sätt är att i framtiden anordna alternativa konferenser för organisationer i samband med större och viktigare möten, en modell som FN ofta använder.
<b>Extremister</b>
Men det är samtidigt uppenbart att många av demonstranterna både i Göteborg och i Genua inte är intresserade av diskussion. Det är politiska extremister som tar till våld därför att de ser våld som ett politiskt redskap. Ofta är det anarkister eller kommunister som genom kravaller och våldsamheter ser en chans att på sikt omstörta samhället och krossa den parlamentariska demokratin.
Det är därför även hög tid att de organisationer som säger sig ta avstånd från våld som politiskt verktyg men som är kritiska till globaliseringen, som svenska Attack, tar i tu med de våldsaktivister som man åtminstone indirekt både ger skydd och legitimitet. Om man ska kunna upprätthålla ett visst mått av folklig förankring och sympati för sin sak - som i stora delar är sund - måste terroristerna slängas ut från demonstrationstågen.
Seriösa och demokratiska partier och organisationer måste sköta sin egen renhållning. Det är uppenbart att det hittills inte har varit någon prioriterad arbetsuppgift.
Att man från dessa grupper - till exempel Attac - dessutom inte ordentligt törs kritisera och ta avstånd från de våldsamma inslagen i demonstrationerna utan att samtidigt kritisera polisens arbete är ett oroväckande svaghetstecken. Ingen poliskår i världen kommer någonsin tillåta att deras stats- eller regeringschef och dennes kollegor från andra länder blir attackerade.
Den som försöker stoppa ett möte och har som målsättning att tränga sig in i möteslokalerna tar därför på sig ett mycket stort ansvar för de konsekvenser som alltid kommer att drabba dem.
<b>Försvara rätten</b>
Men polisen måste också förstå och försvara demonstrationsrätten för de som väljer att på fredlig väg uttrycka sina uppfattningar. Det finns anledning för många att ägna tiden fram till nästa stora toppmöte med att fundera på hur deras eget uppträdande kan främja dialog och icke-våld.