Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: <i>Ledare</i> Nära fred på Camp David - avlägset idag

Erika Ullberg

Erika Ullberg

Foto:

Norrköping2002-04-03 00:00
ERIKA ULLBERG
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Påsken har inneburit pinande, död och begravning av såväl människor som fredsprocessen i Mellanöstern. Någon uppståndelse för processen mot fred och förlikning är inte i sikte. Situationen är extremt allvarlig och händelseutvecklingen står inför ett avgörande vägval. Den ena vägen leder till förödelse vilket är ett öppet krig som i värsta fall kan pågå i flera år. Den andra vägen är betydligt större internationellt agerande och ett framtvingande av fredsamtal. Den tredje vägen att låta parterna själva hitta en uppgörelse är inte realiserbar och kanske förbrukad.
Idag är upphörande av våld genom såväl israelisk ockupationsmilitär som palestinska självmordsbombare det primära målet. Men det långsiktiga målet är en varaktig rättvis fred. Kanske har parterna aldrig varit så nära en sådan som när Bill Clinton samlade Yassir Arafat och dåvarande israeliske premiärministern Ehud Barak på Camp David i USA.
Det enda formella som då saknades var en underskrift av Yassir Arafat på fredsavtalet. Förhoppningsvis kommer Arafat återigen att få möta en försonande motpart vid förhandlingsbordet och få chansen att skapa en rättvis fred för sitt folk. Avgörande är då att han inte en andra gång väljer att vara kompromisslös på bekostnad av mer våld och lidande.

<b>EU större roll</b>
Fredsutsikterna grusades betydligt när Ariel Sharon vann valet och ersatte Ehud Barak som Israels premiärminister. På samma sätt har George W Bush som ny president i USA inneburit en mer missmodig bild av USA:s vilja och möjlighet att vinna acceptans som fredsmäklare.
USA:s medlingsroll i Mellanöstern är även i fortsättningen mycket betydelsefull. Dock är det väsentligt att EU får större delaktighet i återupprättande av fredsprocessen i Mellanöstern. Medan Bush förhåller sig passiv så bör FN:s generalsekreterare Kofi Annan få ett helhjärtat engagemang av EU:s regerings- och utrikesministrar. Internationella fredsbevarande styrkor och ekonomiska sanktioner i form av handelspolitik är två verktyg som EU bör diskutera i syfte på påverka utvecklingen.

<b>Fler självmordsbombare</b>
Ariel Sharon måste inse att det inte finns någon möjlighet att nå fred genom militär upptrappning, mer vapen och fler dödsoffer. Det förnedrande behandlingen av Yassir Arafat föder endast mer hat. Rädslan för självmordsbombare är stor hos den israeliska befolkningen vilket för tillfället tyvärr är välgrundat. Sharon har lovat sina väljare fred. Men hans agerande har vare sig ökat möjligheten till fred eller minskat antalet presumtiva självmordsbombare.
Krigshöken Sharon förutspåddes öka oroligheterna och våldsamheterna. Den förutsägelsen har dessvärre infriats. Om Sharon vill uppfylla sitt löfte till det israeliska folket om fred så är det dags att byta strategi. Någon militär lösning är inte möjlig i denna konflikt som efter den blodiga påskhelgen är plågande dyster.
Läs mer om
Norrköping