<I>Ledare:</I> Mindre stenålder ? mer 1900-tal
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Oavsett vilket gymnasieprogram som ungdomar går så är historia likt samhällskunskap och språk ett lika viktigt ämne. Historiekunskaper ska inte vara förbehållet enbart de teoretiska programmens elever. Därför är det nödvändigt att historia blir ett obligatoriskt kärnämne för alla gymnasielever. Det är också ett av regeringens förslag för skolans utveckling som Thomas Östros presenterade igår.
<b>Ändra fokus</b>
Men då är det också dags att historia slutar att vara synonymt med inlandsis och Gustav Vasas ättlingar. Kunskaper om människans historia inbegriper givetvis rullstensåsar, stenålder, drottningar och adel. Men dessa kunskaper ges oproportionerligt stort utrymme i svensk historieundervisning. Det fokuseras helt enkelt för mycket på historien från 10 000 år sedan och fram tills för 200 år sedan. 1900-talet är visserligen i det historiska perspektivet en kort period. Men det var ett av de mest våldsamma och blodiga seklen. Den politik, de värderingar och de händelser som inträffade då är också det som påverkar dagens samhälle mest. 1900-talshistorian belyses förhoppningsvis mer på vissa skolor. Men generellt måste skolans historieundervisning ge plats till mer diskussion och kunskap om 1900-talet.
<b>Fåtal lektioner</b>
Skrämmande är när de båda världskrigen berörs på ett fåtal lektioner. Utan kunskaper om världskrigen är det omöjligt att förstå motsättningar, allianser och bakgrunden till organisationer som FN och EU. Främlingsfientligheten och antisemitismen sprider sig idag i Europa. Dessa åsikter har lättare att få fäste när de historiska kunskaperna saknas om deras ursprung, framväxt och förödande konsekvenser.
När regeringen 1997 fick veta hur svaga kunskaperna hos dagens unga var om förintelsen så startades projektet "Levande historia". Regeringen har förutom att arrangera ett par stora internationella konferenser kostnadsfritt gett ut boken "Om detta må ni berätta. En bok om förintelsen i Europa 1933-1945". Denna bok distribuerades till landets ungdomar och föräldrar. Skolorna erbjöds informationsmaterial genom bland annat filmer. Detta är fem år sedan, men om dessa saker må det fortfarande berättas.
<b>Skolans makt</b>
Regeringen tog det omedelbara ansvaret för att öka kunskapen om förintelsen när alarm om svaga kunskaper kom 1997. Riksdagen kan nu också återställa någonting viktigt genom att göra historia till ett kärnämne på gymnasiet. Men makten över disposition av lektioner och möjliggörande av diskussion kring 1900-talets historia ligger främst på skolan.
Som det är idag vet många hur det gick till när Gustav III mördades, men alldeles för få vet hur åtskilliga miljoner människor har förföljts och mördats på grund av politik, etnicitet, religion och nationalism runt om i Europa och övriga världen under 1900-talet.
Om historien glöms riskerar illdåd att upprepas. Att minnas historien gör att möjligheten finns att dra slutsatser från den.