<I>Ledare:</I> Mer spår...
Erika ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Pengapåsen är stor, men det är också behoven. Regeringen föreslår en ram för väginvesteringar på sammanlagt 69 miljarder kronor. 17 miljarder kronor avsätts särskilt för rekonstruktion av eftersatt vägnät, tjälsäkring och för att förbättra bärigheten. 39 miljarder kronor ska användas för satsningar i det nationella vägnätet till redan planerade väginvesteringar, bland annat miljöförbättringar och till åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Resterande 30 miljarder kronor avsätts till den regionala planeringsramen, för insatser bl. a när det gäller vägar som inte är så kallade nationella stamvägar, för bidrag till kollektivtrafik, kommunala flygplatser och kajanläggningar, bidrag till kommunerna för förbättrad miljö och trafiksäkerhet, samt för åtgärder för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade.
<b>Oklar fördelning</b>
Exakt hur mycket pengar och vilka förbättringar som kommer Östergötland tillgodo är inte klart. Men Björn Rosengren skrev igår på Aftonbladets debattsida: "På vägsidan kommer dessa resurser att räcka till en rad projekt, där jag kan nämna bland annat fortsatt utbyggnad av E6 i Bohuslän, E4 förbi Sundsvall, förbi Uppsala och genom Småland och Skåne. Också längs E22 i Skåne, Blekinge och Östergötland, E12 i Västerbotten, riksväg 40 i Småland och Västra Götaland och riksväg 45 genom Dalarna och Jämtland kommer man att kunna börja genomföra förbättringar under de kommande åren." E22 är alltså en av de vägsträckor som sannolikt kommer att prioriteras.
<b>Bättre kollektivtrafik</b>
Att satsa på vägnätet beskylls som motsägelsefullt om miljön ska förbättras. De negativa omdömena om väginvesteringarna kommer från framför allt miljöpartiet. Att låta vägarna förfalla ger dock inga positiva effekter för vare sig människor eller miljö. Socialdemokraterna satsar istället på incitament för att förbättra spårbunden trafik och stimulera kollektivt åkande. Regeringen föreslår en utökad ram när det gäller järnvägsinvesteringar till 100 miljarder kronor. Satsningen är en del i en strategi för att förbättra järnvägens konkurrenskraft i förhållande till vägtransporter, både vad gäller persontrafik och godstrafik. Godstrafiktransporten på vägarna kan bara minska om järnvägen kan konkurrera med god tillgänglighet och fördelaktiga priser. På samma sätt är det orimligt att förvänta sig att människor ska låta bilen stå om inte kollektivtrafiken är ett ekonomiskt alternativ för den enskilde och utbyggd med hög turtäthet. Regeringens satsning på 4,5 miljarder kronor ska bli investeringsbidrag för regional spårbunden kollektivtrafik och där kanske Östergötland ligger bäst till för att få en del av kakan.
<b>Lång tid</b>
Redan idag är underhålls- och investeringsbehoven är så stora på framför allt vägsidan så att regeringen tidigarelägger en del av insatserna till perioden 2002-2004. Sammanlagt cirka 12 miljarder kronor ska ge en väsentlig förstärkning av Banverkets och Vägverkets resurser redan under de kommande åren. Av de 12 extra miljarderna ska ca 2,2 miljarder avsättas till tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar, ca 4,3 miljarder till investeringar i vägar och ca 5,4 miljarder till investeringar i och underhåll av järnvägar.
De stora investeringar i svensk infrastruktur som föreslås i propositionen gäller annars perioden 2004-2015 vilket ger långsiktighet för att ta itu med problem och rusta för framtiden. Men redan om ett år är det val i Sverige och med en annan regering skulle mycket kunna förändras. Hotet från ett regeringsskifte nästa år är mycket liten, faktum är dock att Sverige hunnit hålla fyra riksdagsval innan år 2015. Frågan är om det finns någon risk för infrastruktursatsningarna då mycket vatten hinner rinna under broarna på så lång tid...
<b>Otålighet</b>
Infrastrukturpropositionen är en enorm satsning på både vägnät och järnväg. Bristen i propositionen är egentligen att det är för få konkreta projekt som lanserades igår. 364 miljarder kronor är väldigt mycket pengar, men människor frågar sig givetvis vad som händer med just deras vägar och järnvägar. Att Vägverket och Banverket får i uppdrag att i samråd med kommunerna och andra att projektera investeringarna är bra, men kanske kunde regionala prioriteringar redan varit mer konkretiserade.
Propositionen är som sagt mycket efterlängtad och otåligheten för att investeringarna ska komma igång är stor. Att regeringen satsar 5 miljarder kronor mer per år än vad som tidigare planerats får ses som en hyggligt god tröst.