<I>Ledare:</I> Kdn eller inte ? det är frågan
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi får hoppas att kommunfullmäktige är redo att ta beslut om en ny organisation närmare två år efter att de tillsatte styrprocessgruppen. Men efter att ha lyssnat till representantskapets diskussion igår så undrar jag om kommunens politiker verkligen är redo att ta ett genomgripande beslut om kommunens nya organisation.
<b>Uppdragsmodell införs</b>
Kommunfullmäktige i Norrköping beslutade i januari 2000 om en översyn av nuvarande styrprocess som har en mängd brister. Den beställar/utförarmodell som tillämpas sedan 1992 har en mängd problem, kommunstyrelsens produktionsutskott utövar ganska lite av faktisk ledning av verksamheten och basvärdena har inneburit att kommundelsnämnderna i praktiken gått ifrån en renodlad beställarfunktion.
Styrprocessgruppens utgångspunkt har varit att stärka kommunfullmäktiges roll, öka medborgarnas delaktighet och inflytande, samt att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning inom den kommunala organisationen. Styrprocessgruppens förslag innebär att beställar/utförarmodellen förändras till en uppdagsmodell. Den uppdragsgivande nämnden blir den instans som har ansvar gentemot medborgaren och ansvarar för att formulera verksamhetens innehåll och kvalitet, samt utveckling och förändring av verksamheten.
<b>M vill avskaffa Kdn</b>
Styrprocessgruppen har även i uppdrag att lämna förslag på kommundelsnämndernas framtida roll. Debatten om kommundelsnämnderna har varit het under längre tid. Moderaterna har tydligt tagit avstånd från kommundelsnämnderna som de anser både fungerar dåligt och kostar för mycket pengar. De kommer därmed säkerligen att ställa sig bakom styrprocessgruppens första förslag som innebär att kommundelsnämnderna avskaffas och att sektorsnämnder införs istället. Förutom att bryta upp hela nuvarande organisation så slopas då hela demokratiaspekten om ett närmare förhållande mellan väljare och valda. Fördelen med förslaget är att kommunledningens kontroll och styrning ökar. De ekonomiska vinningar som moderaterna talar om handlar om ungefär 7 miljoner kronor i minskade förtroendemannakostnader. Men att minska antalet förtroendevalda är inte särskilt gynnsamt för en lokal demokrati där politiker redan är en sällsynt skara personer med alltför mycket ansvar fördelat på för få personer.
<b>S har inget förslag </b>
Socialdemokraternas uppfattning om kommunorganisationen stämmer istället bäst överens med styrprocessgruppens tredje förslag. Det innebär att humanistiska nämnden och omsorgsnämnden slopas och att organisationen med kommundelsnämnder fortsätter. Men uppdelning med beredningsansvar och exakt antal kommundelsnämnder är märkligt nog ännu inte konkretiserat i förslaget. Kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson ansåg därför att partiet igår inte skulle binda upp sig vid ett av förslagen och sa att han personligen inte ville komma med bundna händer till Rådhuset idag.
Representantskapet mening blev också att inte något av de tre förslagen är tillräckligt bra för att uppfylla ledorden dialog, helhetssyn, långsiktighet och tydlighet. Socialdemokraterna i Norrköping vet alltså inte exakt hur de vill att den framtida kommunorganisationen ska se ut och frågan är om beslut kan tas i fullmäktige om endast två månader. Även om ingen vill ha organisationsfrågan olöst längre än nödvändigt så måste organisationen som slutgiltigt tas verkligen fungera för en längre tid än en mandatperiod eller två.