<I>Ledare:</I> Ingen ny kris
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Risken för ökad arbetslöshet när tillväxten avmattas måste också mötas med särskilda satsningar. Att uppnå målet om 80 procents sysselsatta år 2004 kräver större insatser när konjunkturen är på nedgång än om landet är inne i en högkonjunktur.
Men någon riktig kris behöver det inte bli tal om. Tvärt-om framstår Sverige som väl rustat att möta den internationella ekonomiska nedgången. Flera indikationer visar att tilltron till den svenska ekonomin är stor hos såväl kreditinstitut som konsumenter.
<b>Ökad optimism</b>
Konjunkturinstitutets undersökning visar att hushållen blir alltmer optimistiska när det gäller både Sveriges finanser och den personliga ekonomin.
Hushållens förtroendeindikator uppgick i mars till 11,8 procent jämfört med 9,0 i februari. Optimism och förtroende är viktigt när man talar om ekonomisk tillväxt.
Om det allmänt talas om kristider finns risken att människor minskar sin konsumtion och därigenom - om inte skapas - så förvärras den ekonomiska situationen avsevärt. Det finns stor risk att upprepande av försämring och nedgång blir en självuppfyllande profetia. Att hushållens ekonomiska optimism ökar är därför ett gott tecken som också kan mildra den ekonomiska avmattningen.
<b>Stor kreditvärdighet</b>
Det är inte bara de svenska hushållen som tror på landets goda ekonomi. Sveriges kreditvärdighet har nu fått högsta betyg.
I veckan uppgraderade kreditvärderingsinstitutet Moodys bedömningen av Sveriges finanser. Beslutet motiveras med den fortsatta styrkan i landets finanser.
Att få detta positiva erkännande för en god ekonomi från ett oberoende amerikanskt institut är särskilt roligt för regeringen. Finansdepartementets egna prognoser och analyser av tillståndet i svensk ekonomi kan politiska motståndare häckla.
Men att få högsta betyg i kreditvärdighet av ett oberoende institutet är svårt att avvisa som något annat än just ett kvitto på sunda statsfinanser.
<b>Krisen över</b>
Kreditvärderingsinstitutet Moodys skriver att de svenska finansernas tillstånd mer än väl har restaurerats efter krisen i början av 1990-talet.
Svensk socialdemokrati har lyckats med det som få regeringar har uppnått; att förena en solidarisk välfärdspolitik med ökad tillväxt. Efter valet 1994 vidtog ett omfattande saneringsarbete av statens finanser. För att öka intäkterna och minska låneskulden togs en rad trista beslut.
Effekten lät dock inte vänta på sig. Ekonomin blev starkare och välfärden kunde räddas utan att lägga en ökad lånebörda på kommande generationer.
Under hela 1990-talet har också kampen mot arbetslösheten varit ett överordnat inrikespolitiskt mål. Minskad arbetslöshet kräver satsningar men ger förutom mänskliga vinster också goda eko-nomiska resultat.
När budgetsaneringen var över så återställdes en rad beslut och nya välfärdsreformer har genomförts. Men någon ofinansierad ansvarslös politik är det inte tal om. Att aldrig mer försätta staten i lånefällan är viktigt för en långsiktig solidarisk välfärdspolitik.
Moodys framhåller budgetsystemet med utgiftstak som mycket positivt. Vänsterpartiet håller inte med. Men det är en av de saker som skiljer partierna åt. Socialdemokratin kan skapa tillväxt att fördela och inte bara fördela och lova pengar som inte finns likt vänsterpartiet.