<I>Ledare:</I> Hopp om högt valdeltagande
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Väljarna blir inte särskilt motiverade att rösta om utgången känns given. Viljan att utnyttja sin rösträtt minskar också om de politiska alternativen är vaga eller oppositionen bedöms som tandlös i sin utmaning om makten.
Den svaga borgerliga oppositionen har tveklöst bidragit till att stärka socialdemokraternas möjlighet till fortsatt regeringsstyre efter valet. Men ingen ska vara nöjd om valet avgörs av en liten väljarkår. Ett högt valdeltagande är viktigt.
Än viktigare är att valdeltagandet den 15 september blir högt. I annat fall bekräftas en djupt olycklig negativ trend i Sverige.
<b>Katastrofal siffra</b>
Valdeltagandet i 1998 års allmänna val till riksdagen var endast 81,4 procent. En hög siffra i internationell jämförelse, men för Sverige katastrofal. Valdeltagandet var 1998 Sveriges lägsta i modern tid. Skrämmande är att valdeltagandet sjunkit framför allt i vissa grupper. Klass-mönstret i röstbeteendet har ökat istället för att minska.
Mot bakgrund av sjunkande politisk aktivitet, minskat antalet partimedlemmar och lägre valdeltagande så tillsatte Göran Persson en demokratiminister efter valet 1998.
Britta Lejons uppgift har inte varit lätt. Att öka det politiska engagemanget och stärka folkstyret är ingenting man lyckas med i en handvändning. Inte ens under en mandatperiod har många befarat.
<b>Blekt innehåll </b>
Britta Lejon har under mandatperioden lett arbetet med en demokratiproposition.
Dess svulstiga rubrik "Demokrati för det nya seklet" gjorde propositionens innehåll blekt i förhållande till namnet. Det är också en intressant diskussion huruvida demokratifrågorna ska tilldelas en egen minister.
Med tanke på det alarmerande låga valdeltagandet i förra valet så var det bra att Göran Persson agerade. En egen ministerpost visar frågans angelägenhet.
Men förmodligen kommer den särskilda statsrådsposten med ansvar för demokratifrågor att avvecklas efter valet.
Demokratiperspektivet bör genomgående finnas med i alla ministerportföljer. Ska frågan betonas genom att tilldelas ett särskilt statsråd bör möjligtvis idrott och andra folkrörelsefrågor samlas med demokratifrågan och eventuellt integrationsfrågan hos ett statsråd.
Men Britta Lejons tid i regeringen är förmodligen också över i samband med mandatperiodens slut.
<b>Glädjande siffror</b>
Den bästa avskedspresenten för Lejon i valet vore ett högt valdeltagande. Det skulle vara ett erkännande för regeringens arbete med att medvetandegöra frågan, samt ett bevis på att trenden går att vända. Glädjande ser idag valdeltagandet ut att bli högt den 15 september.
Enligt en opinionsundersökning av Gallup så tänker 87 procent av väljarna rösta. 7 procent uppger att de inte tänker rösta och 5 procent är osäkra.
Mest säkra på de går till vallokalen är i undersökningen folkpartiets och kristdemokraternas sympatisörer. Lägst andel röstbenägna är miljöpartister och vänsterpartister. Vänsterpartiet har också den högsta andelen sympatisörer, nio procent, som uppger att de tänker avstå från att rösta i riksdagsvalet.
<b>Unga avstår</b>
Det finns en tydlig åldersskillnad i undersökningen. Endast 79 procent i åldersgruppen 18-29 år tänker rösta enligt Gallup.
Om denna inställning håller i sig så kommer Sverige att få ett riktigt lågt valdeltagande på sikt.
Att vinna de ungas röstangelägenhet och politiska intresse är den viktigaste frågan för alla som värnar den representativa demokratin.