<I>Ledare:</I> Homosexuella ska få adoptera
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Idag fattar regeringen beslut om homosexuella par ska få möjlighet att prövas för adoption. Det ser ut att bli ett tydligt ja. Socialdemokratiska partiet sa nämligen ja när kongressen fattade beslut i frågan i november. Likaså bekräftade den socialdemokratiska riksdagsgruppen detta beslut i tisdags när de ställde sig bakom en sådan lagrådsremiss.
Det innebär att homosexuella par nästa år kan få rätt att prövas för adoption. En mycket viktig del av detta är också förslaget om närståendeadoptioner, vilket berör barn som redan i dag lever med homosexuella föräldrar. Hittills har de varit mycket utsatta eftersom de, såväl som den andre föräldern, står utan rättsligt skydd om något skulle hända den biologiske föräldern. Att skylla det sena förslaget om närståendeadoption på samhällets fördomar eller försiktighetsprincipen, har varit ett fegt sätt att ignorera barnens rättigheter. Det finns tusentals barn som redan lever i familjer med homosexuella föräldrar. Det är onekligen på tiden att de får samma rättsliga skydd som barn till heterosexuella föräldrar.
<b>Hård prövning</b>
Det känns fantastiskt bra att socialdemokraterna nu genomför en ändring så att människor inte längre diskrimineras utifrån sin sexuella läggning. Föräldrarnas sexualitet har ingenting med deras lämplighet som adoptivförälder att göra. Det är en självklarhet att en förutsättningslös och hård prövning ska genomföras på alla, oavsett sexualitet, som vill adoptera.
Lika självklart är det principbeslut som regeringen idag ska ta ställning till ska gälla all adoption, såväl närstående, som nationell eller internationell. Men när den socialdemokratiska partistyrelsen tog beslut i frågan inför kongressen i november, så vann de som förespråkade en halvmesyr. Partistyrelsen rekommenderade kongressen att säga ja till homosexuellas möjlighet att prövas för nationell adoption - men nej till prövning för internationell adoption.
Dessbättre insåg kongressen det olyckliga i att göra en halvmesyr i en principfråga och röstade ner partistyrelsens förslag.
<b>Andra kan säga nej</b>
När det gäller internationell adoption så har Sverige ändå ingen möjlighet att bestämma vilka par som ska få adoptera eller inte. Barnets ursprungslands myndigheter avgör om homosexuella par ska få adoptera eller inte. Om de säger nej så innebär det ingen skillnad i jämförelse med idag, då heterosexuella par fortfarande kan adoptera barn men homosexuella par nekas. Det väsentliga är att Sverige har fattat ett principbeslut hur vi ställer oss till homosexuellas rätt att prövas. Vi kan inte ha en lagstiftning som grundar sig på andra länders normer, fördomar eller diskriminering. Om andra länder säger principiellt nej till att barnen adopteras bort till vissa familjer så kan vi inte göra någonting åt det. Men när Sverige sägr principiellt ja så ska det givetvis vara oberoende av vilka barn de homosexuella paren kan prövas som adoptionsföräldrar för. Genom vårt beslut kan också andra länder få en konkret och positiv bild av ett land där homosexuella faktiskt får prövas på lika villkor som heterosexuella.
Om några socialdemokratiska riksdagsledamöter fortfarande vill rösta för partistyrelsens ursprungliga förslag när riksdagen tar ställning i frågan i juni, så spelar det antagligen ändå ingen roll för utgången av beslutet. Det finns tillräckligt många kloka riksdagsledamöter från exempelvis folkpartiet och vänsterpartiet som bildar majoritet med de fördomsfria socialdemokratiska ledamöterna för att ett principiellt ja ska gå igenom.
Homosexuella par ska inte längre diskrimineras och kategoriseras som olämpliga adoptivföräldrar. Homosexuella ska få samma möjlighet att prövas som heterosexuella par och till och med ensamstående personer har idag, för att bli adoptivföräldrar. Detta beslut är värdigt en demokrati som sätter barnens bästa före inskränkthet och fördomar.