Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: <I>Ledare:</I> Ett förslag med många utmaningar

Erika Ullberg

Erika Ullberg

Foto:

Norrköping2002-01-25 00:00
ERIKA ULLBERG
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I måndags presenterade Britta Lejon regeringens demokratiproposition. Den svulstiga rubriken "Demokrati för det nya seklet" gör tyvärr att innehållet aldrig kan motsvara förväntningarna. Den representativa demokratin är den organisationsform som var det bästa systemet för Sveriges demokrati förra seklet - likväl som för detta. Regeringens proposition tar givetvis sin utgångspunkt i detta. Alla som förväntade sig något mer radikalt och upphetsande än så blir förstås gruvligt besvikna. Men att aktivt arbeta för att förbättra den representativa demokratins svagheter är en stor utmaning. Andelen av befolkningen som arbetar politiskt har minskat vilket underminerar förutsättningarna för en bred representativ demokrati. Regeringens målsättning är därför att en ökad andel av medborgarna ska inneha någon form av politiskt förtroendeuppdrag. Antalet personer som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag ska också öka. Detta ska ske genom en rad olika förslag. Förtroendevalda med oregelbundna arbetstider ska ha rätt till ledighet. Förtroendevalda får också förbättrade ekonomiska villkor och till exempel rätt till ersättning för barntillsyn och förlorad arbetslöshetsersättning. Ett bra förslag för exempelvis unga som väljer att studera på annan ort viss tid, är att fullmäktige får besluta att en person får behålla sitt förtroendeuppdrag trots att han eller hon har flyttat från kommunen.

Utmaningen att få fler intresserade av att gå med i ett politiskt parti och åta sig ett förtroendeuppdrag påverkas dock inte av dessa förslag. Här föreslår regeringen istället olika förslag för att främja politisk debatt vilket kan leda till ökad medvetenhet och större intresse. Bland annat vill regeringen förbättra möjligheterna för de politiska ungdomsförbunden och partierna att verka och informera i skolan. Likaså ska särskilda insatser ske mot invandrare för att ge en ökad insyn och större demokratiskt deltagande.

<b>Förslagsrätt</b>
Demokratipropositionen tar sig också an uppgiften att stärka medborgarinflytandet och stimulera den direktverkande demokratin mellan valen. Kommunerna ges bland annat en frivillig möjlighet att införa medborgerlig förslagsrätt, dvs. att en person som är folkbokförd i en kommun ska få lov att väcka ärenden i fullmäktige. Samma möjligheter ges också till landstingen. Även barn och ungdomar får rätt att väcka medborgarförslag, liksom utländska medborgare som ännu inte fått kommunal rösträtt. Detta är ett häftigt initiativ som förhoppningsvis ska öka såväl inflytande som intresse för den politiska processen. Statsvetare likt Mikael Gilljam som på gårdagens debattsida i Dagens Nyheter försöker påskina att principen "allt eller inget" ska gälla inom det politiska systemet, har därmed fel. Den representativa demokratin bör kompletteras med möjligheter till direktinflytande. Gilljams resonemang låter mer som en fortsatt ordning av gap mellan väljare och förtroendevalda. Tvärtom är det väsentligt att fler bereds möjlighet att verka aktivt mer än en gång vart fjärde år i vår demokrati.

<b>Lägre valdeltagande</b>
Den största utmaningen för demokratiministern är annars det sjunkande valdeltagandet. Valdeltagandet i 1998 års allmänna val till riksdagen var endast 81,4 procent. Detta är visserligen en ganska hög siffra i internationell jämförelse, men för Sverige den lägsta siffran i modern tid. Valdeltagandet sjunker generellt, men det sjunker framför allt i särskilda grupper vilket är alarmerande. Klassmönstret i röstbeteendet har ökat istället för att minska. Regeringens mål är därmed att valdeltagandet ska öka betydligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till Europaparlamentet, samt att medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen ska bli mer jämlika än de är i dag. Dessa är de svåra men viktigaste utmaningarna för svensk demokrati inom den närmaste tiden.

Den orimligt svulstiga titeln till trots så har alltså regeringen onekligen identifierat svåra demokratiproblem som måste lösas om detta sekel ska få en förstärkt istället för en fortsatt urlakad demokrati. En fråga att komma tillbaka till är dock om socialdemokratin har valt en god väg genom att tillsätta en demokratiminister istället för att låta demokratiutmaningarna och ansvaret genomsyra samtliga statsråds arbetsområden.
Läs mer om
Norrköping