<I>Ledare:</I> Ensamma mamman utsätts oftare för brott
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
De fyra forskarna i välfärdskommittén konstaterar, såsom många andra tidigare gjort, att redan missgynnade grupper drabbades hårdast av krisen i början av 1990-talet. Detta medförde att klyftorna i samhället ökade ytterligare.
Kommittén Välfärdsbokslut har tidigare visat att de som drabbades hårdast framför allt var ensamstående mödrar, invandrare och ungdomar. Den nya rapporten visar att dessa grupper under de senaste årens ekonomiska återhämtning haft svårt att komma ikapp och att de djupa klyftorna skapade under krisåren alltjämt kvarstår.
<b>Många ensamma mödrar </b>
Antalet ensamstående mammor utgör ingen liten grupp i samhället. Förra året var drygt 200000 kvinnor i Sverige ensamstående mödrar och ungefär 350000 barn lever utan biologisk pappa eller endast med sin mamma.
Barn med ensamstående föräldrar lever ofta med större ekonomisk press. Detta gäller generellt när endast en vuxen har försörjningsansvaret för familjen och under krisåren förvärrades dessa familjers situation likväl som för de flesta andra i Sverige.
Välfärdskommittén visar nu att de ensamstående mödrarnas situation inte förbättrats i takt med övriga familjer. Orsaken är att en förhållandevis hög andel ensamstående mödrar saknar förvärvsarbeten. Dessutom arbetar långt ifrån alla heltid och den genomsnittliga veckoarbetstiden för förvärvsarbetande ensamstående mödrar har utvecklats dåligt.
Halvtid- och deltidsfällan för kvinnor drabbar i synnerhet de med hela familjeförsörjningsansvaret.
<b>Arbete minskar utsatthet </b>
Att huvudformeln för att minska klyftorna i samhället finns på arbetsmarknaden istället för i bidragssystemet visar sig också inte minst bland de utlandsfödda svenskarna. Invandrare tillhör ofta en utsatt grupp genom bostadssegregation, bidragsberoende och utanförskap.
Att få ett arbete reducerar behovet av försörjningsstöd, samt öppnar för integrationsmöjlighet genom arbetsplatsen.
Men att komma in på arbetsmarknaden och minska bidragsberoendet är svårt. Personer med korta vistelsetider i Sverige och i synnerhet invandrare från Irak, Iran och det forna Jugoslavien, är särskilt missgynnade när det gäller inkomstutveckling visar välfärdskommitténs rapport.
En redan uppenbar diskriminering av invandrare blir extra påtaglig vid det faktum att personer med utomeuropeiskt ursprung har svårast att få arbete.
Rapporten "Ofärd i välfärd" visar mycket oroväckande siffror över att våldsbrotten gentemot de redan utsatta ökar. Under 1990-talet låg den totala brottsligheten i Sverige på en ungefärlig stadig nivå, men olika gruppers utsatthet för brott förändrades. Ensamstående mödrar och invandrare har blivit mer utsatta för brott - och i synnerhet våldsbrott - än övriga befolkningen. Likaså rapporteras en ökad utsatthet för våld eller hot mot unga kvinnor.
<b>Oförändrat för de rika</b>
Brottsutsattheten samvarierar tydligt med ekonomisk situation och förekomst av ekonomiska problem. Låginkomsttagarnas utsatthet har ökat medan höginkomsttagarnas nivåer har varit oförändrade under det senaste decenniet.
Rapporten visar exempelvis att av de personer tillhörande familj som uppbar socialbidrag drabbades 16 procent ett genomsnittligt år på 1990-talet för våld eller hot, medan motsvarande andel för dem utan ekonomiska problem var ungefär 3 procent.
De som är utsatta genom etnisk bakgrund, familjesituation, kön, ålder eller ekonomisk ställning drabbas alltså även oftare av brott.
Hur krisåren drabbade och fortsätter missgynna redan utsatta grupper hårdare än andra är skrämmande läsning och de politiska lärdomarna torde vara mångfaldiga.