Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hur väl fungerar vårdvalet?

Östergötland införde vårdval den 1 september 2009. Sedan dess har 3 nya vårdcentraler etablerats och c:a 800 personer har valt att lista sig på dessa.

Norrköping2010-02-03 08:11
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Runtom landet har 8 landsting infört vårdval, resterande landsting kommer att införa systemet under året. Inte mindre än 135 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer. Sammanlagt har 435 000 personer listat sig på de nya vårdcentralerna. Det är med andra ord många som aktivt har valt en ny läkare eller sjuksköterska. Debatt
Vårdvalet har gett utrymme för att både öka tillgängligheten och höja kvaliteten i vården i Östergötland, men det finns brister i systemet. Vid införandet av Vårdval Östergötland användes passiv listning. Denna listningsmodell gynnas av de redan etablerade aktörerna eftersom det är svårt för nyetablerade vårdcentraler att bygga upp en kundstock utan att ha passivt listade patienter. Vi inom Vårdföretagarna menar att en förutsättning för riktig valfrihet är att registren nollats och alla medborgare aktivt får välja. Alternativt att närhetsprincipen får styra - men först när marknaden är mogen, för såväl privata som offentliga utförare. Östergötland har även ett relativt omfattande basuppdrag. Detta försvårar möjligheterna för mindre vårdgivare att etablera sig. För att få en mångfald av vårdgivare och på så sätt ökade valfrihetsmöjligheter bland patienter är det viktigt att ta bort de etableringshinder som finns idag. Ett omfattande basuppdrag och höga krav på vårdgivaren gynnar större vårdenheter, och större vårdenheter är ofta mindre benägna att etablera sig i glesbygd. Därför kan ett mindre omfattande basuppdrag med fler tilläggsuppdrag möjliggöra för små och medelstora vårdentreprenörer att etablera sig. Mindre vårdenheter behöver inte samma patientunderlag för att verksamheten ska gå runt och är således mer villiga att etablera sig i glesbygd. Slutligen är en aktiv dialog mellan politiker, tjänstemän och vårdföretagare av högsta vikt för att diskutera de problem som dyker upp och ständigt förbättra vårdvalssystemet. Östgötarna kan glädjas till valfrihet och en bättre tillgänglighet i vården, men det finns mycket kvar att göra. Vårdföretagarna genomför i dag ett seminarium om Vårdval Östergötland. På mötet som hålls på Hotel Ekoxen i Linköping medverkar bl a landstingspolitikerna Lasse Pettersson från Vrinnevilistan och Anna-Lena Sörenson från Socialdemokraterna.
Läs mer om