Regeringen har i budgeten lagt fram ett förslag om sänkt moms på restaurangtjänster, från 25 till 12 procent.
Efter sänkningen kommer momssatsen på mat som äts på restaurang, att vara samma som vid avhämtning.
Ett rimligt antagande är att en viss del av konsumenterna, som väljer att ta med mat från restaurangen, efter momssänkningen istället väljer att äta på restaurangen.
Detta innebär ingen omsättningsökning, utan endast en omfördelning.
Om effekten ska bli ökat antal anställda krävs att fler äter på restaurangen. Vid avhämtning behövs ingen serveringspersonal, utan endast en kock och någon som står i kassan.
Det är mer personalkrävande när gästen äter på restaurangen. När det talas om restaurangyrket som instegsjobb för ungdomar, är det inte kockyrket som avses.
De argument som anförs för en momssänkning skulle få större genomslagskraft om samtidigt momssatsen för avhämtning höjs till 25 procent från dagens 12 procent. En effekt av en sådan höjning är att det blir delvis dyrare att äta mat från snabbmatsrestauranger, där avhämtning är vanligt förekommande.
Det blir relativt sett billigare att äta på restaurangen, jämfört med att ta med maten, men leder också till minskad konsumtion av snabbmat.
Samhället skulle få en lägre kostnad för hälsovård, samtidigt som det sker en tydlig styrning av konsumtionen från avhämtning till att äta på restaurang, vilket förstärker de positiva effekter som anges i regeringens förslag.
En faktor som helt bortsetts från i debatten, är att när konsumenten väljer att äta på restaurang, framför att ta med matlåda hemifrån, används en större del av budgeten för restaurangbesök. Det innebär mindre pengar över till annat, vilket dämpar konsumtionen på andra områden.