Jag är man och har arbetat inom äldreomsorgen i 21 år och inom hemtjänsten i Norrköping i 16 år och sett många positiva och negativa sidor av livet. Att som maskulin person komma som vårdare har både sina fördelar och även sina negativa sidor.
Jag har alltid känt mig välkommen som man i medelåldern för då har man pondus och tas med större respekt jämfört med en kollega som är yngre och är kvinna.
Men det finns en sak som bekymrar mig och det är personer av utländsk härkomst.
Många av dessa vill att personal som kan deras modersmål kommer på besök för att hjälpa till.
Men hur kommer det att se ut?
Ska vi som vårdpersonal se till att de som kan diverse språk ska besöka personer som kan deras språk?
Men jag undrar; hur går det med det svenska språket och våra traditioner?
Våra äldre som behöver hjälp på olika sätt, ska dessa behöva vara oroliga för att de får besök av personer som inte riktigt förstår vår svenska och därmed kan förstå svenska traditioner.
Det låter som jag är rasist, men jag tror om vi jobbar inom svenska förhållanden så är det det som gäller.
Om jag som svensk flyttade till ett annat land så kan jag knappast kräva att någon som kan svenska ska komma till mitt hem med förståelse och hjälp.