Hårdare tag mot fuskföretag
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I teorin älskar näringslivet konkurrens. I praktiken ser det annorlunda ut. Från högerhåll påstås ofta att konkurrens ska ge bättre kvalitet i vården och skolan, men i verkligheten fungerar konkurrensen inte ens när det gäller asfalt och livsmedel. Att prisläget i Sverige ligger långt över snittet i EU beror till stor del på karteller och bristande konkurrens i flera branscher. Förra året avslöjade magasinet Fokus att bristande konkurrens i till exempel bygg- och livsmedelsindustrin kostar Sverige minst 65 miljarder kronor varje år.
Det var NCC:s dominerande ställning i Linköping som ledde till att Konkurrensverket fick upp spåret på det olagliga samarbete som nu lett till fällande dom. Av allt att döma har Linköpingsborna och kommunen betalat för mycket för asfalt och anläggningsarbeten i decennier.
Domen mot asfaltkartellen är ett steg på vägen mot ett hederligare och effektivare näringsliv i Sverige. Det är bra, men det räcker inte.
Bötesbelopp på hundratals miljoner kronor kan låta mycket, men Konkurrensverket hade yrkat på 1,2 miljarder kronor och gårdagens dom påverkade knappt de dömda företagens aktiekurser.
Idag kan domstolen döma fuskande företag att betala en konkurrensskadeavgift på max tio procent av företagets årsomsättning.
Vanligtvis sätts avgiften mycket lägre. Men för att få företag att avstå från inkomstbringande karteller behövs hårdare straff. För de grövsta konkurrensbrotten bör fängelse finnas i straffskalan.