Inte för att det ligger för oss att deppa, men just nu känns det inte så kul. Osökt kommer tanken på barnbarnets replik när hon var i tvåårsåldern och råkade snubbla. Mormor fnissade till för att hon såg så dråplig ut.
Hon reste sej blixtsnabbt, spände ögonen i mormor och sa med skärpa: "De va inte lolit mormor!" Idag känns det inte roligt, trots rödgrön seger i Norrköping.
Krönika
I ett av världens rikaste länder börjar det blåsa snålt. Vi inbillar oss visst att vi klarar oss själva, men hur kan man vara så korkad? Vi är en del av världen och lika beroende av omgivningen som alla andra. Vad vi och andra välmående länder gör är att vi roffar åt oss alldeles för stor bit av kakan, för det mesta utan minsta samvetskval.
Däremot tycker vi att vi har rätt att ställa krav på våra mindre lyckligt lottade medmänniskor, som naturligtvis ska hushålla med resurserna och inte begära så mycket för egen del. Framför allt ska dom inte komma hit och göra anspråk på att få dela vår välfärd med oss, allt enligt Sverigedemokraternas sätt att resonera. En replik från en av SD på valdagen, när han fick frågan varför SD lockar så få kvinnor: "Vi män är mer orädda och törs säja som det är."
Vi tror tvärtemot att ju räddare vi är, desto mer stöter vi andra ifrån oss och det gäller främst alla som inte ingår i samma mall som vi själva. Det enda botemedlet är att öppna vår dörr och gå ut i samhället och se oss själva och alla andra som en del av det.
Nu tycker SD att vi ska vara egoistiska och inkrökta och hålla hårt i vår egen kaka, men hur skulle Norrköping se ut om det bara hade funnits infödda svenskar här? Vi skulle vara många vänner fattigare. Doktorn på vårdcentralen och en stor del av personalen på äldreboendena skulle inte vara här.
Bussar och spårvagnar skulle sakna förare, många företag skulle aldrig ha kunna starta. Den sympatiske killen, som fixar vår cykel, lagar våra skor, syr i ny dragkedja i jackan och gör nycklar skulle inte bo här. Vi skulle ha ganska få matställen och frisörer. Kort sagt, vi är alla beroende av varandra och dessutom gör mixen av människor att Norrköping är en spännande och rolig stad.
Vi har alla rätt att vara här och vi har samma skyldigheter och rättigheter. Vi ska inte dela upp oss i vi och dom, för det förlorar vi alla på. För oss är det viktigt att våra barnbarn får växa upp i ett samhälle där de känner trygghet och tillit till sina medmänniskor, en rättighet som alla människor oavsett ålder och ursprung borde ha. Det är när vi ger vika för egoism och misstänksamhet, girighet och missunnsamhet, som samhället försämras. Då blir det lovligt att trakassera sina medmänniskor, då behöver man inte visa respekt för andra. Det blir, som en god vän sa, “kallt om ryggen". Ett sånt samhälle vill vi inte ha.