Efter att ha läst artiklarna på insändarsidan i Folkbladet av skribenterna Salmenranta i Norrköping och Ekman i Husby, ber jag få lämna mitt bidrag till denna förnuftslösa debatt.
Det vore rena vansinnet, om vi skulle börja språkutbilda alla som idag jobbar inom hemtjänsten, för att kunna betjäna alla dessa minoriteter, som vi har i Sverige, på deras modersmål, på livets höst.
Vad en sådan reform skulle kosta samhället går ej att överblicka. Det handlar dessutom om människor som frivilligt kommit till ett land där det officiella språket är svenska.
Privat får jag gärna uttrycka mig på latin.
Svenska fick man lära sig på betald arbetstid för 35 år sedan, då jag invandrade från vårt broderland Finland. Trots detta kan jag möta finnar som tycker att det är oförskämt när dom en lirtilltalade på finska inom sjukvården, försäkringskassan, med mera.
Själv tillhör jag en minoritet i Finland, med svenska som modersspråk, så även min hustru.
Finland i sin tur har två i grundlagen inskrivna språk och dessa är finska och svenska. Därför kan jag som har modersmålet svenska, kräva att jag blir bemött på mitt modersmål i Finland. Dm flesta myndigheter har också nån svensktalande i sin personal.
Jag gick i svensktalande skola, gjorde värnplikten i Nylandsbrigad, där man har svenska som huvudspråk. Finska klarar jag bra i tal. I skrift är det lite si och så. Finskan tillhör ju dom slaviska språken och då blir grammatiken svår. Svenskan tillhör den germanska språkgruppen.
Till sist mina herrar:
Hur många svenskar och finnar som utvandrade till Amerika under nödåren, blev tilltalade på sitt modersmål på sin ålderdom?
Nu återstår då att få ett skriftligt svar på, vad man skall omskola sig till för att smälta in i edra filosofier.