Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

För lång vårdkö

I förra veckan fattade riksdagen beslut om att återigen ge landsting/regioner möjlighet att handla upp alla slags sjukvård från alla slags företag. Det var ett klokt beslut. Den så kallade Stopplagen, som avvecklas från den 1 juli, bygger på det märkliga antagandet att vinstsyftande företag är olämpliga utförare av regionsjukvård.

I behov av vård inom ortopedin? Ställ dig i kö, den allt för långa vårdkö som finns i länet enligt ledarskribenten.  										Foto: Erik G Svensson/Scanpix

I behov av vård inom ortopedin? Ställ dig i kö, den allt för långa vårdkö som finns i länet enligt ledarskribenten. Foto: Erik G Svensson/Scanpix

Foto:

Norrköping2007-05-14 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ledare
Förhoppningsvis får riksdagens beslut ligga kvar som det är även vid ett regeringsskifte. Landstingen och regionerna bör självfallet ha möjlighet att skriva långsiktiga avtal med de för verksamheten mest lämpade leverantörerna.
Att från dessa upphandlingar exkludera företag med "vinstsyfte" är egentligen liktydigt med ett driftmonopol. Det finns nämligen inga företag utan behov av vinst.
I debatten hävdas, bland annat från socialdemokratiskt håll att vinstdrivande företag står i motsättning till att den "enskildes vårdbehov ska vara grunden för vårdens prioriteringar" (motion So 11 2006/07 av Ylva Johansson m.fl.).
Så skulle det kunna vara. Avtalen med entreprenörerna måste givetvis skrivas på ett sådant sätt att det är tydligt vad uppdraget innebär och vilka tjänster som ska levereras till patienterna.
Men det finns mycket annat än ekonomisk vinst som riskerar att ställa till problem för dem som är i behov av sjukvårdens tjänster. Privat utförd vård och omsorg står idag för ungefär 10 procent av produktionen. Fundamentet i svensk hälso- och sjukvård utgörs således av offentlig produktion.
Det förvånar mig att inte större uppmärksamhet ägnas åt de styrnings- och ledningsproblem som offentlig sjukvård är drabbad av.

Är exempelvis kötiderna för kirurgi, allmän psykiatri och ortopedi vid sjukhusen i Östergötland ett uttryck för att den "enskildes vårdbehov är grunden för vårdens prioriteringar"?
På US i Linköping får man vänta mellan "9-13 veckor" för att bli mottagen i psykiatrin, på Motala lasarett är väntetiden mellan "9-13 veckor" för att bli mottagen inom kirurgin. I övrigt gäller väntetiden "längre än 13 veckor" på samtliga tre sjukhus. (Hemsidan "väntetider i vården".)
Det är i mina ögon helt orimligt att hävda att de långa väntetiderna enkom är ett utslag av ivern att tillfredsställa de enskilda patienternas vårdbehov. Det finns inbyggda strukturproblem som försvårar för vårdens högutbildade och hårt arbetande medarbetare att nå bättre resultat.

Tiotusenkronorsfrågan är förstås: Skulle ett privat företag ha åstadkommit ett bättre resultat i Östergötland? Det vet vi inte riktigt. Den privata Sergelkliniken i Linköping har i och för sig betydligt kortare väntetider. Men den jämförelsen kanske inte är riktigt rättvis?
Genom riksdagens avskaffande av stopplagen ges politikerna i Östergötland och annorstädes i varje fall chansen att ta in anbud, att jämföra produktion i egen regi med andra leverantörers erbjudanden.
Prioriteringen av den enskildes vårdbehov har allt att vinna på att det uppkommer konkurrens om att leverera vården.
Läs mer om