Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Folkets röst måste höras i EU-frågan

Här i riksdagen ska beslutet fattas om förhållandet mellan Sverige och framtidens EU. Men som alternativ till en rådgivande folkomröstning kan ett mellanliggande val räcka.Foto: Jack Mikrut/Scanpix

Här i riksdagen ska beslutet fattas om förhållandet mellan Sverige och framtidens EU. Men som alternativ till en rådgivande folkomröstning kan ett mellanliggande val räcka.Foto: Jack Mikrut/Scanpix

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2007-07-28 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Just nu arbetar EU:s stats- och regeringschefer med att komma överens om ett nytt fördrag för unionen. Förra gången EU:s ledare gjorde ett försök med ett nytt fördrag var 2004. Då körde projektet av vägen när fransmännen och holländarna röstade nej till fördraget i folkomröstningar.

Ledare
Det nya fördraget har förhandlats fram under ledning av den tyska förbundskanslern Angela Merkel och är i princip identiskt med det fördrag som fick nobben för tre år sedan.
Fördraget innehåller stora förändringar i EU-samarbetet. Bland annat får unionen en representant i utrikesfrågor och de polisiära och straffrättsliga frågorna upphöjs till överstatlig nivå.
Viktigast av allt är att beslutsreglerna i ministerrådet förändras. Med allt fler medlemsländer har beslutsfattandet blivit allt trögare och de nya reglerna ska göra det enklare att fatta beslut.

EU-ledarna har putsat på det gamla fördraget i syfte att det ska bli mer aptitligt för européerna. Men motståndarna har redan börjat rusta för strid, i Sverige och i Europa.
De svenska motståndarna till fördraget har bland annat krävs att Sverige ska folkomrösta innan fördraget skrivs under. I en artikel på DN Debatt den 9 juli skrev sex EU-parlamentariker att fördraget är ett steg på vägen mot en EU-stat och att fördragsfrågan bör avgöras i en folkomröstning.

Att EU-skeptikerna vill se en folkomröstning är inte att förvånas över.
Sverige röstade nej till euron i en folkomröstning och 2004 röstade fransmän och holländare nej till det då föreslagna EU-fördraget. Sedan dess är folkomröstning favoritmetod för att avgöra EU-frågor hos dem som inte vill att Sverige ska fördjupa samarbetet med EU. Men hur Sverige ska fatta beslut om fördraget är inte en fråga som bör avgöras av taktiska hänsyn.

Alternativet till en folkomröstning är att Sveriges riksdag avgör frågan om nytt EU-fördrag. Trots allt är principen i Sverige att viktiga beslut fattas av våra folkvalda. Även om ratificeringen av ett nytt EU-fördrag är ett viktigt beslut har det inte samma principiella tyngd som att byta valuta eller ansluta landet till EU.

Däremot är det rimligt att vi i Sverige hinner hålla ett riksdagsval innan riksdagen fattar beslut om fördraget. Därigenom kan svenska väljare väga in partiernas syn på fördraget inför sin rösthandling.
Därigenom tillgodoses kraven på demokratisk förankring samtidigt som vi inte undergräver vi inte den representativa demokratins princip.
Läs mer om