Hade vi haft en rimlig internationell tillsyn i finanssektorn på plats före 2008, tuffare krav på bankernas kapitaltäckningsgrad, bonusregler mm som hade kunnat dämpa det orimliga risktagandet i banker och finansbolag hade det sparat samhället tusentals miljarder bortkastade kronor i finansiella räddningsoperationer och besparat miljontals människor förlust av hus och jobb.
Det får vi inte glömma!
Krisen är långtifrån över och de nya nödvändiga regelverken bara delvis på plats. De flesta regeringar har dock insett att det krävs många nya beslut och att de flesta är europeiska och globala.
I EU finns institutionerna på plats, och besluten kommer i snabb takt. Redan före sommaren antogs nya regler för finansvärldens bonusar (med tanke på BBC nyhet verkar det vara dags för tory-regeringen att snabbt få dem på plats i Storbritannien). För någon vecka sedan togs beslut om att inrätta en uppsättning nya europeiska myndigheter för att skärpa kontrollen över banker och finansbolag. Och snart kommer förslag på global nivå om nya s k Basel-regler om skärpta kapitaltäckningskrav.
Dessutom diskuteras olika modeller för att få bankerna att själva ta ansvar för kostnaderna om de hamnar i framtida kriser - inte skattebetalarna.
Fast min bedömning är att det inte räcker. Vi måste få en mera grundläggande debatt om bankernas roll i ekonomin, i förhållande till samhällets ansvar, om vi ska få fart på de väldiga investeringar som krävs i framtiden - i transporter, energisystem, utbildning, forskning och innovationer - för att klara klimatkrisens och arbetslöshetens väldiga utmaningar.
Bl a har debatten om en skatt på finansiella transaktioner, som länge avfärdades som orealistisk, fått fäste på ett helt annat sätt än tidigare. Det europeiska socialdemokratiska partiet har utformat ett konkret förslag som både skulle dämpa intresset för de rent finansiella transaktioner som har marginell betydelse för den reala ekonomin och bidra med nya resurser för samhällsinvesteringar nationellt och internationellt.
Här måste svensk socialdemokrati också börja röra på sig, och offensivt ta del i debatten på europeisk och internationell nivå. Olof Palmes Internationella Centrum började i lördags med spännande debatter om ekonomisk säkerhet i finanskrisens tidevarv.
Här kan socialdemokratin ta ledningen. Borgerligheten gör bara minsta möjliga, vad de tvingas till av folkopinionen, men de är naturligtvis inte beredda att på allvar gå i clinch med finanskapitalismens avigsidor.
Socialdemokratin skulle däremot kunna utveckla de idéer och politiska förslag som förenar en dynamisk global marknadsekonomi med samhällsansvar och välfärd.