Extraval kan bli återvändsgränd
Kommunala extraval är inte rätt medicin för att komma åt missnöjespartierna. Foto: Henrik Hansson/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förra hösten uttryckte två östgötska socialdemokrater - distriktsombudsmannen Lars "Laban" Bengtsson och Jörgen Oskarsson, dåvarande ordförande för kommunstyrelsen i Mjölby - liknande tankegångar i ett debattinlägg i Göteborgsposten.
De förutsåg att många uppgörelser ute i kommunerna säkert "kommer att krascha" och att möjligheten till extraval därför borde finnas.
Det finns inga skäl att ställa sig helt negativ till grundlagsändringar som öppnar upp för extraval i lokala och regionala parlament. Men det är en återvändsgränd att använda extraval som ett sätt att begränsa inflytandet för missnöjespartier. Borgerlighetens missnöje med partibytarna i Sumpan är också ett minst sagt klent argument för grundlagsändringar.
I en representativ demokrati är det inte väljarnas uppgift att välja politiska majoriteter.
Det uppdraget faller på de politiker som väljarna röstat fram i de allmänna valen. Om politikerna misslyckas med att bilda fungerande majoriteter utifrån väljarnas röstande, är det därför inte bara nya röster från väljarna som bör begäras.
Ett motsvarande krav på "nya politiker" borde ställas på de partier som kandiderar i extravalet. Ett regelverk som bestämmer att till exempel minst en tredjedel av politikerna på partiernas vallistor måste vara nya namn i jämförelse med det ordinarie valet skulle kunna vara en bra spärr mot alltför lättvindliga extraval.
Landshövdingen i Stockholm, den tidigare moderatpolitikern Per Unckel, är ordförande i Grundlagsutredningen. Det är en klok karl.
Låt gärna honom och hans utredarkollegor från de övriga partierna ta sig an frågan om eventuella extraval i kommuner och landsting/regioner.
Per Unckel kommer säkert att se till att göra dem besvikna som vill kunna ta till extraval för att täppa till truten på moderata partibytare i Sundbyberg och annorstädes.