Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: "Ett rent hjärnspöke"

Jag avundas ibland nej-sidan för att de har det så lätt, men samtidigt måste det ju kännas beklämmande att inte stå inför en sådan verklig utmaning som ja-sidan gör.

Norrköping2003-09-11 06:00
SONNY GYNNHAMMAR
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Med lätt menar jag att nej-sidan kan ta till det synnerligen enkla trygghetsargumenten "Vi vet vad vi har men inte vad vi får" och då i betydelsen att behållandet av kronan är det säkra och trygga medan införandet av euron är det nya och osäkra. I dagens snabbt föränderliga värld är det nyss nämnda uttrycket visserligen korrekt, men då inte som argument för något bestående, utan för att påminna om en alltid oviss framtid. Och detta gäller antingen vi behåller kronan eller ej. Trygghetsargumentet är således bara ett rent hjärnspöke, men att det ändå av många uppfattas som verkligt gör det ju ytterst enkelt för nej-sidan.

<b>Assymetrisk chock</b>
Ett annat enkelt med tydligen i mångas ögon slagkraftigt argument är "Om vi inför euron och Sverige utsätts för en assymetrisk chock, vad gör vi då"? Detta är ytterligare en ren spekulation i en oviss framtid om vad göra utifall ett otrevligt obalanstillstånd i ekonomin skulle uppstå.
Med assymetrisk chock menas nämligen att vår ekonomi eller industri drabbas av något som ensidigt försämrar vår konkurrenskraft relativt övriga euroländer och därmed gentemot världen som helhet.
Behåller vi kronan och vår egen riksbank kan detta kompenseras genom att kronan tappar i värde varvid vi blir fattigare, för att vi sedan från denna nya fattighetsnivå ska kunna arbeta oss tillbaka. Jag är helt medveten om att denna utväg är möjlig med en egen nationell valuta, men kommer ändå att rösta Ja, då jag menar att vi inte ska behöva drabbas av någon sådan chock.
För att avslutningsvis också bli lite konkret ger jag mig på det som jag nyss sagt vara svårt, nämligen att redovisa mina huvudargument för mitt eget ställningstagande angående risken för "chock".
För det första vet vi, att vi måste ha statsfinanserna i ordning, d v s att så länge vi kan betala för vår välfärd så kan och får vi ha den, men när och om vi måste låna till den så blir det besvärligt. Detta gäller oberoende av om vi är med i EMU fullt ut eller ej, fast inom EMU finns det regler som säger vad som ska uppfyllas.
(Anm: Dessa regler prövas just nu på allvar och de kommer säkert med tiden att modifieras något) Vi vet också att inför vi euron så måste arbetsmarknadens parter ta ett verkligt ansvar för lönebildningen, så att vi inte straffar ut oss genom högre relativa lönepåslag än vad produktivitet och vår omvärlds löneglidning tillåter.

<b>Hårdare regelverk</b>
Inom EMU finns nämligen ingen smitväg ut och det hårdare regelverk detta medför för lönebildningen upplever jag personligen som positivt. Jag ser heller inte att något annat än lönebildningen skulle ge en assymetrisk chock, så det krävs alltså att arbetsmarknadens parter tappar sans och besinning för att den ska uppstå.
Vet nej-sidan om något annat som kan leda till assymetrisk chock, så skulle jag vilja veta vad detta är. För då får jag något konkret att bemöta i stället för det helt anonyma "Om ....", som är så väldigt lätt att säga och så helt omöjligt att lika kortfattat bemöta.
Läs mer om
Norrköping