Ett år med goda nyheter
Christer Sandberg
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu senast skrev man t ex om paret som vann 1,18 miljoner kr (125 000 euro) på lotteri bara ett par timmar innan deras hus skulle säljas på exekutiv auktion. Den övriga delen av året erbjuds de tolv miljoner läsarna de vanliga skildringarna av brott och skandaler.
Men just på julafton vill tidningsledningen bespara publiken allt det obehagliga.
Journalisterna måste en gång varje år anstränga sig för att hitta positiva infallsvinklar.
Det finns något sympatiskt i det. Värt att ta efter, rentav.
En del av läsekretsen efterlyser just att få läsa om mer positiva ting.
Jag får ta emot sådana synpunkter ibland. Läsare som tycker att det sänker humöret att läsa om allt det hemska.
Mitt svar är förstås att vårt uppdrag är att skildra det som händer.
Att det inte begåtts brott, att hus inte brunnit och bilar inte krockat är svårt att få till en tidning på.
Men man ska ju betänka att det vi berättar om är det som avviker från det normala. Då inser man att vår del av världen är förhållandevis trygg ändå.
Just att det blir en rubrik av ett slagsmål på stan är ett tecken på det. Ett friskhetstecken.
I stora delar av världen är misshandel ingenting för nyhetsmedia.
Det är vardag. Avviker inte från normen. Det kan vara nyttigt att påminna sig om det.
Kanske borde vi anstränga oss mer för att lyfta fram de goda nyheterna. Men det tycks som om det positiva har svårt att tränga fram i mediebruset.
Ta en nyhet från gårdagen: Trafikdöden. Cirka 440 personer dog i trafiken i Sverige förra året. Det är det lägsta antalet sedan andra världskriget.
Håll då också i minnet att trafiken på vägarna konstant har ökat.
Trots oerhört många fler bilar dör allt färre i trafiken.
I nyheten om trafikdöden finns faktiskt en berättelse om en glädjande utveckling.
Just sådana berättelser kan vara svåra att nå ut med.
Och det beror nog inte bara på journalisterna.
Myten om att allt bara blir sämre är vida spridd.
Och många vill få sina åsikter bekräftade när de läser tidningen. Vill inte få sin världsbild störd.
Berättelser t ex om hur sjukvården botar allt fler kommer i skymundan för skildringar av när sjukvården inte fungerat.
Våra krav växer ju också. De stigande förväntningarnas missnöje. På många sätt var det ju verkligen sämre förr.
Att inte så få tror att allt var bättre förr beror på selektivt minne. Vi minns det fina.
Folkbladet lär få förmedla en massa negativa nyheter även år 2006. Minns då att vi berättar om det som bryter det trygga mönstret. Jag lovar att vi också ska skriva om allt det positiva. Inte bara på julafton. Tro det eller ej; men även vi i den här yrkeskåren hoppas på ett år med goda positiva nyheter. Det var bara det jag ville säga.