En tidning med soul
Christer Sandberg
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi diskuterade gratis igår på ett möte arrangerat av Publicistklubben. Gratistidningar.
Churchill-citatet har blivit en aforism, ett visdomsord. Men det finns andra:
Det finns inga gratisluncher!
Innebörden är enkel. Den som bjuder på lunch förväntar sig något tillbaka.
Inte ens gratistidningar är i så fall gratis. De finansieras genom annonser.
När kunden köper varan eller tjänsten som är utannonserad läggs reklamkostnaden på priset.
Så enkelt är det ju. Men det är inget riktigt bra argument från en tidningschef som undertecknad.
Sanningen är ju att det är annonserna som gör att också FÖ kan komma ut.
Annonserna är vår viktigaste inkomstkälla. Dessutom har de ett egenvärde.
Inte bara politik
Men de flesta av oss kräver något mer av en tidning. Ett tilltal. En attityd.
Något som gör att många av oss väljer att faktiskt betala för att få tidningen hemburen sex dagar i veckan.
Det sägs ibland att en tidning kan ha en själ. Jag har tyckt att det låtit lite överdrivet.
Men en tidning har förstås en historia. Det finns en anledning till att tidningen grundades.
Folkbladet kom med sitt första nummer den 3 april 1905. Varför?
Därför att vanligt folk här inte kände igen sig i verklighetsbeskrivningen.
Att tolka verkligheten, skildra den. På halvstuds precis när det sker. Det är journalistiken.
Men journalisten väljer alltid en utgångspunkt, en infallsvinkel. Politik, tänker kanske någon.
Men så enkelt är det inte.
Reklam som mål
Ledarsidan är profilerad som oberoende socialdemokratisk. På nyhetsplats är vi neutrala.
Men Folkbladet har en attityd och ett tilltal som hänger samman med vår historia. Ta sporten t ex.
Vi går längre ner i seriesystemen och lyfter fram lirare som annars inte finns i strålkastarljuset.
Varför? Just därför att vi är en tidning för folket. Det är vårt perspektiv. Det var därför tidningen grundades.
Gratistidningar startas för ett hitta ytterligare en kanal för kommersiell information.
Reklam som det publicistiska målet. Det där talet om att en tidning kan ha en själ är nog inte så dumt ändå. Det var bara det jag ville säga.