Socialdemokraterna har under, kanske främst, fram till 1970 -talen varit det stora frihetspartiet som skapade goda förutsättningar för fria, självständiga medborgare.
Debatt
Skolsystemet som fortfarande vilar på en Socialdemokratisk grund från 1960-talet talar om att utbilda och fostra självständigt och kritiskt tänkande medborgare. Nu dräller det av dem i det svenska samhället.
Vi är många som, mycket tack vare Socialdemokratisk politik, gjort en förflyttning i livet. Skaffat oss en utbildning och/eller karriär. Politiken har gjort oss till medborgare med hygglig inkomst och krav på att själva få styra mycket i våra liv.
Vi vill inte ha ett förmyndarsamhälle där det är någon annan än vi själva som bestämmer vad som är bäst för oss, våra barn osv.
Många medborgare förknippar säkert Socialdemokraterna med gamla den sortens samhälle. Ett samhälle där det inte är självklart att jag fritt ska få göra mina livsval. Socialdemokraterna känns omoderna. De verkar vilja lösa morgondagens problem med gårdagens lösningar.
Samtidigt är det fortfarande (än så länge) väldigt många av oss som omfattas av en uppfattning att vi ska ha ett solidariskt samhälle med stark offentlig finansiering av välfärden. Det var väl Adelsohn som beklagade sig en gång för att "det bor en sosse i varje moderat".
Detta faktum använde Reinfeldt till att vända på moderaternas politik och för att göra dem "rumsrena". Med målet att bli ett välfärdsparti med en offentligt finansierad välfärd. Han tog över socialdemokraternas varumärke och gjorde det till moderaternas. Under tiden var socialdemokraterna förlamade i en inre kramp med strider om det var bra eller dåligt med mångfald i förskola/skola/äldreomsorg osv.
Jag tillhör de som tycker det är utmärkt med söndagsöppna apotek. Att jag kan köpa förkylningsmedikament samtidigt som köttfärs. Jag förstår inte politiker som säger att "om vi vinner valet ska apoteken tillbaks i det gamla systemet igen". Jag tycker det är utmärkt att jag, tillsammans med mina barn, kan välja vilken skola som passar dem.
Jag är samtidigt intresserad av att betala en stor del av min inkomst i skatt till en gemensam och solidarisk välfärd. Men då fordrar jag också att samhället visar mig respekt för den jag är och för min familjs val i vardagen. Jag skiljer på en solidarisk finansiering och en mångfald i utförandet av välfärd.
Socialdemokraterna behöver ta fram och formulera en politik som står för det solidariska och gemensamt finansierade välfärdssamhället och som samtidigt till fullo respekterar alla de människor som är ett resultat av tidigare förd Socialdemokratisk politik.