Borgerliga problem och dilemman för s
Den borgerliga alliansen står och stampar i opinionsmätningarna. Den stora frågan är hur regeringsalternativet till alliansen kommer att se ut.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I går presenterade Nyheterna i TV 4 en ny undersökning, utförd av företaget Novus Opinions. Regeringspartierna förlorar generellt bland låginkomsttagarna. Centerpartiet och folkpartiet kompenserar för förlusterna genom att fortsätta ?knycka? egenföretagande väljare från moderaterna. Värst är det för kristdemokraterna. Kd halkar under riksdagsspärren. Vad värre är; Hägglunds kristdemokrater är inte ens störst bland de partier som lockar färre än 4 procent av väljarna i opinionsundersökningen. Sverigedemokraterna tar en större andel av väljarna än vad kd mäktar med.
Socialdemokraterna samlar ca 40 procent av väljarna under sina fanor. Tillsammans med de två småpartierna v och mp bildar s ett block med ca 52 procent.
Sifforna gläder förstås oppositionens partikanslier.
Men byggandet av regeringsdugliga, politiska majoriteter handlar om betydligt svårare saker än att bara addera siffror till varandra. För stunden har jag personligen mycket svårt för att känna någon entusiasm över ett regeringsalternativ med socialdemokrater, vänstern och miljöpartiet.
Uppriktigt talat skulle jag ha mycket svårt för att ge min röst åt en sådan regering. Tanken på att dagens vänsterparti skulle få ett stort inflytande över det offentliga Sverige och över mig, är oroande. Partiet har vänt sig inåt, har lämnat den öppna och breda vänstervägen som Schyman bröt mark för och har intagit mycket udda positioner när det t ex gäller utrikespolitiken, den offentliga sektorns organisation och i skattefrågor. Miljöpartiets image av miljömoralism inger heller inget större förtroende hos mig.
Dessbättre är det långt kvar till nästa val. Oppositionspartierna har ett par år på sig för att försöka snacka ihop sig på centrala områden. Sahlin, Wetterstrand och Ohly har ett rejält dagsverke framför sig.