Björklund är konservativ
Med Björklunds politik blir skolan återigen en stängd och låst arbetmarknad, menar Widar Andersson. Foto: Bertil Ericson/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ledare
Enligt vad jag erfar inifrån Björklunds departement så arbetar man där på särskilda behörighetsbestämmelser för varje årskurs i grundskolan. Med Björklunds politik blir skolan återigen en stängd och låst arbetsmarknad. Lärarfackets ordförande Metta Fjelkner blåser under Björklunds politik. Inom lärarfacket anser man tydligen att en sluten monopolarbetsmarknad av konservativ Björklundsmodell ska gynna löneutvecklingen, korta arbetstiderna och reducera lärarnas socialt inriktade arbetsuppgifter.
Socialdemokraterna har haft rätt i mycket av sin skolpolitik. Strävan efter målstyrning, värdegrundsarbetet, Skolverkets utvärderingar, utbyggnaden av gymnasieskolan och inriktningen mot breddade lärarutbildningar är exempel på moderna reformer som bär socialdemokratins märke. Men (s) har inte fått rätt. Partiet har inte förmått att hålla i skolpolitiken. Värdegrundsarbetet har förfuskats när man inte förmått att koppla det till varje skolas praktik. Man har sabbat målstyrningen genom att föra in hundratals olika mål i skolornas styrdokument. Många yrkesutbildningar har tillåtits förfalla med stor utslagning som följd. De företrädare man valt för att utåt driva på i skolfrågor har inte alltid varit vuxna uppgiften. Man har förlorat sig i för allmänheten totalt ointressanta debatter om friskolor eller inte friskolor. Man har gjort ett och annat rejält politiskt självmål - den senaste partikongressens nej till nationella prov är ett exempel på detta.
Men skärper sig sossarna är det ingen tvekan om att partiet har en klart modern och verklighetsanpassad skolpolitik som på många områden står i bjärt kontrast till Björklunds disciplinskola av 1950-talsmodell.
Socialdemokraterna har nu tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram förslag till en ny skolpolitik till valet 2010. Gruppen leds av partigängaren och riksdagsledamoten Marie Granlund och Ulla Lindqvist från LO. De övriga ledamöterna är Erik Nilsson, Stockholm, Marie-Louise Rönnmark Umeå, Johan Andersson, Motala, Lars-Åke Almqvist, Kommunal, Thomas Hagnefur, LO och Josefin Larsson, IF Metall. Jag känner många av dem. Det är bra folk. Måtte de nu bara orka hålla emot och våga tänka självständigt. Björklund och borgerligheten behöver motstånd och inte medhåll. Socialdemokraterna behöver ta strid för målstyrningen. Kraven på att leva upp till målen skall riktas till varje skolhuvudman. Den som ansvarar för en utbildning ska också ha ansvaret att lägga upp undervisningen så att den passar just de elever som finns på skolan. Misslyckas huvudmannen med sin uppgift bör de fråntas rätten att driva skola. Målstyrningen ger stor frihet som balanseras av stort ansvar. Borgerlighetens detaljstyrning och likriktning står för något helt annat. I Björklunds skola ansvarsbefrias skolhuvudmän och lärare. Ansvaret bärs istället av enskilda elever vilka betygsätts en gång i kvarten. Så lägg er inte platt nu sossar. Försök inte härma Jan Björklund.