Det man med säkerhet visste när katastrofen i Japan inträffat och kärnkraftverk plötsligt stod utan kylning var, att debatten om kärnkraftens vara eller inte vara skulle få sig en ny injektion.
Så skriver exempelvis Torbjörn Björlund (V) 29/3 och 19/3, på ett onyanserat, okvantifierat och allmänt svepande sätt om kärnkraftcykelns allmänna farlighet, utan att jag tror han har några verkliga fakta att utgå ifrån. Vi vet ännu inte vad som blir slutet av det som nu pågår i Japan. Vad vi redan vet om Harrisburg och Tjernobyl är:
Debatt
I Harrisburg smälte härden, men blev kvar inom tryckkärlet och bara marginella mängder radioaktivitet slapp ut.
I Tjernobyl, av helt annan typ, utvecklades på grund av grava handhavandefel och härdens speciella egenskaper ett förlopp av närmast explosionsartad karaktär. Allt som kunde komma ut har kommit ut och spritts till omgivningen.
Allt hände därtill innan vi i vårt land ens fick blev medvetna om det.
I Japan har nu snart två veckor gått sedan kylningen av fyra verk slogs ut och vi följer dag för dag hur teknikerna på plats försöker få tillbaka denna på ett ordnat och slutet sätt. Allt utvecklas jämfört med Tjernobyl långsamt och vi ser hur man utifrån med manuella åtgärder, brandmän som sprutar havsvatten och liknande, har kunnat hålla värmeutvecklingen och utsläppen i schack.
Verken i Japan skadades inte av jordbävningen utan snabbstoppades av denna och gick på planenligt sätt över i något som kallas kall avställning. Först när tsunamivågen kom 20 minuter senare och det talas om en 25 meter hög våg, slogs all elförsörjning ut. El måste man ha för att kyla härd och bränslebassänger, så att inga vare sig maskinella eller personella skador uppstår.
Men nu blev det inte så, utan fyra av verken blir sannolikt utslagna för all framtid. När det gäller omgivningspåverkan vet vi ännu inte var den slutar, men ganska snart borde det stå klart om kylningen kan återställas, i vilket fall utsläppet till omgivning blir relativt begränsat.
Harrisburg skadade ingen. Tjernobyl skadade få. Har därtill Torbjörn några antal av faktiska personfall, som drabbats av uranbrytningens vådor utöver sina svepande formuleringar. Och slutligen varför talas det aldrig om alla liv som räddats av kärnkraften genom att antalet fossileldade kraftverk med sina till dels cancerogena skorstensutsläpp kunnat begränsas.