Årets upplaga av Bildt hade passat bättre för hundra år sen
Carl Bildt är utrikesminister i den borgerliga regeringen. Han är också miljonär och av (låg)adlig ätt. Hans personlighet och karaktär gör att man lätt skulle kunna tänka sig honom i statsrådsförsamlingar för lite drygt etthundra år sedan.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På den tiden var det mycket ovanligt att statsråden jagades av media för innehav av aktier och värdepapper.
Carl Bildt har bemött kritiken mot sina kontroversiella aktier och optioner i ryska energiföretag med lätt nedlåtande, förvånade och överseende manér som definitivt hade passat bättre i det förförra seklet än vad det gör 2006.
Det har synts på Bildts uppsyn att han känt sig förnärmad av misstanken om att han - Carl Bildt (!) - inte skulle kunna skilja på sina egna ekonomiska intressen och svenska statens intressen.
I helgen tvingades han trots allt krypa till korset och sälja sina aktier. Jag såg honom häromkvällen i en frän diskussion i ämnet med Aktuelltredaktionens Jarl Alfredius. När Bildt, som så ofta, avbröt en fråga med orden "men snälla Jarl" var han mer irriterad än överseende och distanserad.
Hade jag varit tankeläsare hade jag sagt att han redan börjar ångra att han återvände till den småaktiga svenska politiska ankdammen.