Krönika
Är inte Aftonbladet en socialdemokratisk tidning kanske? I den här konspirationsteorin får politiske kommentatorn Lena Mellin, som var t f ansvarig utgivare när artiklarna publicerades, rollen som politruk.
Just det är lite komiskt. Mycket kan man säkert säga om Mellin, men inte skulle hon ta order från ett partikansli. Nog för att det förekommer politiska påtryckningar på massmedia. Det har alla erfarna journalister varit med om. Aftonbladets tidigare chefredaktör Anders Gerdin har ju berättat om hur LO:s representanter i tidningsstyrelsen, utan framgång, försökte censurera just Lena Mellin, som ansågs för frispråkig.
Hon har ju en fri roll som kommentator och är inte knuten till ledarredaktionen.
Var Lena Mellin själv står politiskt röjer hon aldrig och det är svårt att se någon partipolitisk agenda i hennes texter.
Det är ju det som gör de allra skickligaste politiska kommentatorerna så intressanta. Som t ex också, nu pensionerade, KG Bergström i SVT. Han har visserligen ett förflutet som moderat kommunpolitiker.
Men jag har aldrig spårat någon sådan linje i hans jobb. De är experter på det politiska spelet. Precis som Glenn Strömberg är detsamma i spelet på fotbollsplanen.
De förklarar sådant som den oinvigde inte ser och blottlägger svagheterna. Vilket parti som förlorar eller vinner på analysen tycks inte vara något de tar hänsyn till.
Att politiker försöker styra vad som ska stå i tidningen är i sig inget konstigt, eller ovanligt. Men de lyckas mer sällan nu, jämfört med hur det var när jag började i yrket.
På 1970-talet var verkligen Aftonbladet politiskt styrd långt in på nyhetsplats. Chefredaktören Gösta Sandberg (ingen släkt) fungerade i själva verket som något av en politisk kommissarie som t ex kunde gå in på kultursidan och ta bort misshagliga inlägg.
Men det där försvann när Thorbjörn Larsson blev redaktionschef och började upphämtningen som till sist gjorde Aftonbladet till landets största tidning.
Så den som tror att Sven-Otto Littorin är utsatt för en socialdemokratisk sammansvärjning är fel ute. Om istället Expressen hade fått tipset om Littorin, så hade tidningen säkert hanterat det på ett liknande sätt som Aftonbladet. Och om AB fått uppgifter om att, låt oss säga, Tomas Östros köpt sex, så skulle det garanterat följts upp och inte hamnat i papperskorgen.
Aftonbladet har fått (S)-ministrar att avgå och Expressen har fått borgerliga att avgå efter avslöjanden. Tidningar numera är helt enkelt inte så politiska som många läsare misstänker - eller som en del politiker kanske ibland skulle önska.
Det var bara det jag ville säga.