Alkoholfrågan måste in i valrörelsen
De politiska blocken och partierna diskuterar många frågor inför årets val. Till de viktigaste hör arbetslösheten, sjukskrivningarna, vårdköerna, den ekonomiska tillväxten och kriminaliteten. Alla skriver ut sina recept men betydligt färre observerar alkoholproblemet och hur det påverkar valets huvudfrågor.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Är det inte en varningssignal att 63 000 europeiska ungdomar årligen drabbas av alkoholrelaterad dödlighet? Dessa siffror från WHO är ytterst skrämmande. Det är hög tid att mobilisera motkrafterna.
Tyvärr framställs alkoholen som en vara jämförbar med alla andra. Detta är en myt. Öl, vin och sprit är beroendeframkallande drycker som medverkar till höga ohälsotal och social utslagning. Det svenska valets huvudfrågor påverkas faktiskt av hur alkoholpolitiken utformas.
Alkoholen kostar det svenska samhället 160 miljarder kronor årligen i ren förlust sedan alla intäkter räknats bort. I praktiken innebär det ekonomiska underskottet att människorna via skattsedlar, varupriser och försäkringspremier tvingas subventionera folks drickande. Är detta en rimlig politik när man hävdar att varor och tjänster i största möjliga omfattning skall bära sina egna kostnader?
Konsekvenserna av den allt slappare alkoholpolitiken drabbar i första hand landstingen och kommunerna. Det sker samtidigt som dessa saknar tillräckliga resurser för hälso- och sjukvård, barn- och äldreomsorg, kultur och fritid etc.
Det är hög tid att på alla nivåer ta upp alkoholfrågan i valrörelsen. De som kandiderar till ledande politiska uppdrag måste ta ställning och ge besked. Vilka politiska initiativ är aktuella för att motverka drogmissbruket och den sociala utslagningen? Hur tänker sig kommande regeringsbildare att ta upp kampen med EU: s hittillsvarande nonchalanta alkoholhantering? På vilket sätt kommer landstingspolitikerna att förbättra den psykiatriska vården och det förebyggande hälsoarbetet? Vad skall ske inom kommunerna beträffande uppsökande verksamhet och missbrukarvård? Inser beslutsfattarna vad som står i FN:s barnkonvention och att de ungas bästa alltid skall sättas i främsta rummet? Vad vill de göra för att hjälpa de två-tre elever i varje klass som kommer från hem där den ena eller båda föräldrarna är missbrukare?
Nykterhetsrörelsen, KRIS och andra ideella organisationer deltar i opinionsbildningen, bedriver kamratstöd och socialt arbete samt medverkar vid upprätthållandet av alkoholfria zoner. Att alkoholmissbruket utgör ett av våra hittills största olösta sociala och medicinska problem innebär ett riktmärke. Det måste påverka den aktuella politiken. Ingen kapitulation får ske inför de ekonomiska särintressen som motsätter sig en restriktiv alkoholpolitik vars främsta syfte är att främja människors hälsa, trygghet och välfärd.
-
<span class="mr"><span class=color style='color:#BF0220;'>Debatt</span></span>
Sven-Olov Carlsson
Förbundsordförande IOGT-NTO
Christer Karlsson
Förbundsordförande KRIS
Kjell E Johanson
F. chef för Brottsförebyggande centrum
Sven-Olov Carlsson
Förbundsordförande IOGT-NTO
Christer Karlsson
Förbundsordförande KRIS
Kjell E Johanson
F. chef för Brottsförebyggande centrum