Feministiskt Initiativ lämnade förra året in en motion om att Norrköpings kommun ska gå med i SKL:s nätverk mot diskriminering och rasism.
Motionen sändes på remiss till Ekonomi- och styrningskontoret (ESK) som i sitt yttrande, föreslog att avslå motionen med bland annat följande motivering: 1. Norrköpings kommun deltar redan i flera nätverk som arbetar med frågorna. 2. Norrköpings kommun arbetar enligt en styrmodell som omfattar diskriminering och rasism genom de prioriterade områdena. Trots Ekonomi- och styrningskontorets yttrande beslutade kommunstyrelsen, utan motivering, att kommunfullmäktige skulle bifalla motionen.
Under debatten i fullmäktige frågade jag bland annat: 1. Kan ni definiera begreppet ”rasism” i detta sammanhang? (Eftersom jag anser att det är viktigt att man vet vad det är som man ska bekämpa, och att ordet rasism ofta används på ett felaktigt sätt) 2. På vilket sätt gestaltar sig rasismen i Norrköping? (Rasism kan gestalta sig på olika sätt och rikta sig mot olika raser.) 3. Hur pass omfattande och akut är situationen? Vilket underlag i form av forskning och undersökningar har ni? (Ska man använda sig av kommunens resurser så ska det vila på en tydlig och saklig grund samt vara nödvändigt.)
SD yrkade bifall till Ekonomi- och styrningskontoret förslag till beslut, medan de andra partierna yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag.
Att de andra partierna kan bifalla någonting som har med rasism att göra, utan att bry sig om fakta, förstärker min övertygelse om att kampen mot rasism är en politisk konstruktion, en fobi, som används i propagandasyfte. Ett sätt att peka ut och diskreditera människor eller politiska partier vars politik och budskap de inte kan ifrågasätta på ett rationellt och sakligt övertygande sätt. Jag misstänker att kampen om rasism handlar om att vilseleda allmänheten, inte upplysa den.