Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Överdrivet gnäll om skolan

Rabbelskola. Det gäller att inse vad datoriseringen faktiskt innebär för skolan skriver Folkbladets krönikörer.

Rabbelskola. Det gäller att inse vad datoriseringen faktiskt innebär för skolan skriver Folkbladets krönikörer.

Foto: Pressens Bild

Helgkrönika2015-03-28 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Om man går efter det man hör om i massmedia så är det inte mycket ungarna lär sig nuförtiden. Andra länders ungar presterar bättre på internationella prov och så är dom snälla och lydiga. Våra glin verkar hopplösa. Vi tror inte på det. Vi tror att dom är lika hyggliga som andras ungar och att dom lär sig det man behöver kunna nu i vår datoriserade tid och att gnället är överdrivet. Utbildningen skulle kanske kunna göras bättre, men man ska allt titta längre än till tester mellan sinsemellan väldigt olika samhällen. Det är ju dessutom roligt att det går bra t ex i Finland och kanske kan vi lära oss något därifrån. Men vi tycker inte man ska se undervisning som en sorts idrottsmatch, där det gäller att vinna eller försvinna. Det kan finnas mycket bakom hur våra barn klarar sig i skolan. För att börja bland de yngsta: Det är ett helt år mellan den som är född i januari och den som kom i december, men vi utgår från att dom ska börja samma år, oavsett hur pass mogna dom är eller om dom har tillräckliga språkkunskaper. Skulle det inte vara klokt att ha skolstart ett par gånger om året? Sexårsskolan har lyckligtvis gjort mycket gott, men det är ändå ett års skillnad i skolmognad. Det har hänt väldigt mycket inom skolan när det gäller att ta emot barn med en annan språkbakgrund än svenska, men det räcker inte, särskilt inte nu när omvärldens oro gör att vi får ta emot så många. Tillräckligt bra satsningar är rena investeringarna i framtiden, för vi kommer att leva vidare med den värld vi har och barnen ska sköta samhället när vi lämnat in.

Vi förstår inte varför man utgår från att alla bör vara klara för gymnasiet efter nio år i grundskolan. Förutsättningarna är väldigt olika och sin egen utveckling kan man inte göra mycket åt, särskilt inte om man blev stukad i sina yngsta år. Vi har funnit att nästan alla ungdomar mognar till efterhand och att dom då kan få ut mycket av den undervisning, som bara inte gick in tidigare. Vi tycker Sverige ska satsa väldigt mycket mer på att göra det lockande med fortbildning i ämnen och studietakt som passar eleverna. Det är också en investering i vår egen framtid, lönsamt och inte något att moralisera om. Vidareutbildning av ungdomar och vuxna är oerhört viktigt och det är dumsnålt att satsa för lite.

Sist men inte minst: hur skulle det vara om vi insåg att datoriseringen har förändrat vad vi behöver lära oss? Vi själva har rabblat årtal, regentlängder, Hallands floder, matematiska formler och så vidare, och en hel del som är roligt att kunna, t ex blomnamn och dikter, men allt det där finns på Google nu och det kommer hela tiden nytt att lära. Vi ska inte slänga ut barnet med badvattnet men vi måste försöka finna det som är viktigt att kunna i dagens värld.

Helgkrönika

Läs mer om