Tjänstemän ska inte ansvara för beslut de avråder från

Sverige är fortfarande ett av världens minst korrupta länder. Men utvecklingen går åt fel håll.

Det går neråt för Sverige när korruptionen i världens länder mäts; det skriver Måns Hagberg i sin debattartikel. I den senaste mätningen hamnar Sverige på sjätte plats, strax nedanför Singapore. Simhopparen Shen Oon Max Lee från just Singapore är här på väg ner från 10 meters tornet vid en tävling i höstas. Han får här illustrera Sveriges fall nedåt. I övrigt har han inget med artikelns innehåll att skaffa.

Det går neråt för Sverige när korruptionen i världens länder mäts; det skriver Måns Hagberg i sin debattartikel. I den senaste mätningen hamnar Sverige på sjätte plats, strax nedanför Singapore. Simhopparen Shen Oon Max Lee från just Singapore är här på väg ner från 10 meters tornet vid en tävling i höstas. Han får här illustrera Sveriges fall nedåt. I övrigt har han inget med artikelns innehåll att skaffa.

Foto: Aaron Favila

Debatt2024-02-10 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det syns i statistiken. Transparency International har granskat länderna sen 1993. Då låg Sverige i topp. 30 januari 2024 offentliggjordes senaste siffrorna. Sverige ligger nu på sjätte plats, strax under Singapore, och är på väg nedåt. 

I länderna långt ner på listan utgör korruptionen själva systemet. Det finns lagar och regler, men de och domstolarna är mest en dekoration. I de länderna är det inte bra att bo. Till och med de som blivit rika genom korruptionen skaffar sig en plan B: att flytta till ett bättre land om det kniper. Det finns mycket att göra. 

En detalj är att återinföra tjänstemannaansvaret. Medan Sverige nästan saknade korruption var ansvariga tjänstemän i stort sett oavsättliga om de inte begick tjänstefel. En stadsarkitekt som ansåg att byggnadsnämnden beslut var fel kunde anmäla avvikande mening till protokollet. Politikerna bestämde, men tjänstemannen kunde inte åtalas för beslutet. 

Tjänstemannaansvaret i kommuner och landsting avskaffades en bit in på 1970-talet. Det fanns säkert nån tjusigare förklaring, men i praktiken var skälet att politikerna i nämnder och styrelser tyckte att det var jobbigt att se sina beslut ifrågasatta. De hörde av sig inom partiet och riksdagen ändrade lagen. 

Det är inte självklart att politikerna alltid gör fel om de tummar på nån bestämmelse. Omständigheterna kan vara annorlunda än lagstiftaren förutsett. Följderna av att vara rigoröst paragraftrogen kan vara dåliga. Men där en avvikande mening finns med i protokollet får den som överklagar större chans att få rätt. Om det blir många såna ärenden i en viss fråga kan även lagstiftarna påverkas och lagen justeras.

Då kunde tjänstemän inte avsättas utan saklig grund. Det var också en styrka för Sverige. Det kunde förvisso bli fyrkantigt och risk för småpåvevälde. Men då borde lagarna ändras för att bli mer tillåtande, politiken inte skjuta in sig på dom som följer bestämmelserna. 

I staten, t ex länsstyrelserna, ger Förvaltningslagen fortfarande tjänstemännen rätt att anmäla avvikande åsikt i de beslut de deltar i. Det har bidragit till att länsstyrelserna är mindre benägna till partiskhet och orättvisa.

Ska land med lag byggas? För att ta bort korruption och godtycke är svaret ja. Sverige kan ännu stämma i bäcken i stället för i ån. Återinför tjänstemannaansvaret hos kommuner och landsting. Se till att tjänstemännen inte tvingas ansvara för beslut de avrått från. 

Måns Hagberg är arkitekt, samhällsdebattör och Norrköpingsbo.
Måns Hagberg är arkitekt, samhällsdebattör och Norrköpingsbo.