Sveriges totala skuld (stats, företags och hushållsskuld) uppgår till över 295 procent. Tack vare negativ styrränta, låg boränta och förmånliga lån, går ekonomin för tillfället bra. BNP växer med 2,8 procent i årstakt. Hushållens skuld som överstiger 87 procent av BNP växer med 7,1 procent i årstakt. När boräntan går upp kommer det inte finnas lika mycket kvar i plånboken för hushållen. Mycket av inkomsten kommer gå till räntebetalningar. Många kommer att tvingas sälja sin bostad och likväl ha lån kvar, när husets värde faller under bolånets.
Vi har 10 kärnreaktorer som börjar falla för åldersstrecket och som står för 34 procent av vår elproduktion. Vägar och järnvägar behöver rustas upp. Bostäder renoveras och byggas. Totala skattetrycket är över 43 procent av BNP. Investeringar kommer behöva täckas genom statliga lån. I fjol gick 14,4 procent av alla niondeklassare ut utan behörighet att söka in till gymnasiet eller lärlingsutbildning. Om dessa elever inte läser in grundskolan, kommer de stå väldigt långt från arbetsmarknaden. Därför behövs fler grundvuxplatser. Universitetsprogram och kurser bör i högre grad utformas utifrån vilka kunskaper och färdigheter arbetsmarknaden efterfrågar.
I nuläget utbildas alltför många ekonomer, biologer och statsvetare och alltför få inom vård, skola, yrkesprogram inom bygg och teknik, IT samt civilingenjörsprogram. Jobb automatiseras bort bl.a. inom transport och bank. Behovet av arbetskraft inom andra grenar ökar. Behovet att omskola sig är större än någonsin tidigare. Det kan därför vara klokt att överväga basinkomst. Finansieringen skulle kunna täckas genom att bidrag slopas, arbetsförmedling läggs ned, offentligt partistöd begränsas, antal riksdags, region och kommunfullmäktigeplatser minskas m.m. Vi måste spara och ta lån till investeringar på en och samma gång.
Om Sverige är ett hus kan de senaste årtiondenas politik sammanfattas med att man struntat i underhållet, kraftigt belånat det och lagt pengarna på att festa.