Resurserna för satsningarna på ungdomar finns redan

Störst är bristen inom vård och omsorg, hälsa och sjukvård samt inom skolan. Faktum är att det finns stora behov på hela arbetsmarknaden.

Inför förra valet diskuterades brottsligheten intensivt i varje debatt. Det är inte tu tal om att vi behöver komma till rätta med den kriminalitet som både kryper ned i åldrarna och som gör människor, ofta i redan utsatta områden, otrygga. En alltför ofta bortglömd grundproblematik som skapar utanförskap och kriminalitet är att vi saknar den balans och matchning mellan behov och efterfrågan på arbetsmarknaden som leder till att allas potential tas till vara. Unga utan nätverk, familjeförutsättningar och kapital måste få chansen att kanalisera sina drömmar, talanger, förmågor och sin potential och nyfikenhet på konstruktiva sätt. Annars läcker den energin bort från samhället och in i något destruktivt.

Skolan behöver hjälpa till att skapa möten med företag, och fler studie- och yrkesvägledare kan slussa elever rätt och koordinera kontakter mellan elever och arbetsmarknaden. Satsningar behövs också för att ge alla ungdomar möjlighet till feriejobb – som ger erfarenhet, självförtroende och viktiga nätverk.

Resurserna för dessa satsningar finns redan. Arbetsförmedlingen har återlämnat 17 miljarder till staten 2020–2022, avsedda för aktiv arbetsmarknadspolitik, detta enligt Dagens Industri. I grunden är det ett bra system, att pengar som inte används av en myndighet går tillbaka till skattebetalarna genom staten. Men när pengarna behövs och myndighetens uppdrag inte möjliggör att de fullt ut används så bör de kanske fördelas annorlunda? Pengarna kan och borde användas för att överbrygga det stora gapet på arbetsmarknaden - genom att stärka kopplingen mellan skola, utbildningsväsende och näringsliv.

Även näringslivet behöver ta ett ökat ansvar. Vi måste tidigt bjuda in ungdomar till våra arbetsplatser och själva söka kontakt med skolor, för att exempelvis bli mentorer och coacher till unga som saknar nätverk. För att få bort arbetskraftsbristen behöver vi interagera med utbildningsväsendet, myndigheter, organisationer och inte minst låta unga människor själva bli del av processen.

Vi uppmanar därför regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson att satsa dessa 17 miljarder kronor på att stärka kopplingen mellan skola och arbetsmarknad. Det skulle öka inkluderingen, stärka ekonomin och minska grogrund för utanförskap och kriminalitet.