Boktiteln är ett slags ordvits som anspelar på den familjeterapeutiska bästsäljaren "Män är från Mars, kvinnor är från Venus" som gavs ut på 1990-talet. Den bokens poäng är att kvinnor och män är olika och ofta inte förstår varandra. Bokens syfte var att ge båda könen lite mer kunskap och förståelse om olikheterna.
Lars Göran Johanssons syfte med sin bok är likartat. Jupiter var i den "romerska varianten av antikens mytologi" statens/politiken Gud medan Merkurius var handelns och köpmännens gud. Politiker och företagare lever på "olika planeter", skriver Johansson. Lars Göran Johansson hade ett stort samhällsintresse och var bland annat ordförande för JA-kampanjen inför folkomröstningen om medlemskapet i EU 1994. Lars Göran satt också i koncernledningen för det globala företaget Electrolux under 15 år. Han var även vice ordförande i Svenskt Näringsliv.
Ett av de avgjort bästa kapitlen i boken har rubriken "Pröva sig fram eller peka ut hur framtiden "ska bli"? Lars Göran Johansson inleder kapitlet så här: "En av de viktigaste skillnaderna mellan politik och näringsliv är synen på framtiden och hur den formas." Vilket är så sant som det är sagt. Ingen har faktiskt förmågan att i förväg peka ut vilka industrier, idéer, uppfinningar, branscher som kommer att bli de viktigaste framöver. Därför blir det alltid extra skakigt när politiker pekar med hela handen och hivar upp miljarderna ur skatteinkomstpåsen. Lars Göran Johansson nämner några nutida exempel. Som när Göteborgs Energi och Energimyndigheten satsade runt två miljarder av skattepengarna för att beställa en fabrik för storskalig produktion av biogas. När den stod färdig hade energimarknaden förändrats och anläggningen blev helt värdelös. Eller när Luleå kommun med hjälp av Luftfartsverket och regeringen la 140 miljoner kronor på att bygga Europas längsta landningsbana för att på så vi locka flygfraktplan att mellanlanda i Luleå på sin väg mellan Europa och Asien. Det blev ett fiasko.
Satsningar går naturligtvis också fel när de görs av privata företag och investerare. Sådant händer hela tiden. Men sunt näringslivfolk vt att det är på det viset. De tror sig inte om att ha en "plan" och/eller att "veta" hur många tusen jobb som kommer att "skapas" av det och detta. Företagare prövar sig fram medan politiker tror att de vet. Där är skillnaden.