När ekonomin återhämtar sig kan allt fler gå tillbaka till sina jobb. Att jobben fortfarande finns kvar beror till stor del på att företagen under krisen kunnat minska personalens arbetstid, med som mest 80 procent. Staten har ersatt huvuddelen av lönekostnaden men även företagen och de anställda har burit bördan. För researrangörer, tåg- och flygbolag, konsult-, medie-, rekryterings- och bemanningsföretag, mäss- och konferensanläggningar, restauranger och kulturverksamheter är krisen långt ifrån över. I praktiken råder det i vissa fall verksamhetsförbud på grund av gällande restriktioner.
Vid årsskiftet försvinner möjligheten till korttidsarbete. Stödet beviljas bara i nio månader under en 24-månadersperiod. Reglerna är utformade för att möta en akut finanskris och tidsbegränsningen skulle hindra olönsamma företag från att permanent skyddas av statliga medel. Någon långdragen pandemi fanns inte i åtanke.
Beräkningar som Almega gjort utifrån siffror från SCB och Arbetsförmedlingen visar att pandemin redan kostat 1 200 anställda i Östergötlands läns tjänstesektor jobbet. När det statliga stödet till korttidsarbete fasas ut riskerar ytterligare 1 600 att förlora jobbet.
I de branscher som är drabbade av restriktioner finns en mängd företag som i grunden är konkurrenskraftiga. Genom att avskaffa niomånadersregeln skulle drabbade företag och anställda kunna övervintra så länge som restriktionerna gäller. Almega kräver även att möjligheten till korttidsarbete förlängs till juni 2021. Jobben för 1 600 anställda i länets tjänstesektor står på spel. Valet borde vara enkelt.